logo

TIDNINGEN

Visste Du detta om Korea?

Foto: Cheongwadae/Blue House (Wikimedia Commons)

2018-05-31

Plötsligt har Nordkoreas och USAs ledare börjat prata med varandra. För bara ett halvår sedan bedömdes krigsrisken på Koreahalvön som akut. Vid årsskiftet vände vinden. En serie toppmöten tycks nu bana väg för fred och samverkan. Här får Du lite bakgrund. 

1.
Efter 1000 år delades Korea 1945
I över tusen år var Korea ett enat land med homogen befolkning, gemensamt språk och unik kultur. 1910 lyckades Japan – med USA:s stöd – kolonisera Korea. En motståndsrörelse växte fram, anförd av Kim Il Sung. I andra världskrigets slutskede gick Sovjetunionen till offensiv mot Japan. I samverkan med partisanerna besegrade de den japanska armén. USA föreslog då att 38:e breddgraden skulle utgöra demarkationslinje mellan de allierade stormakternas ansvarsområden. Tre veckor efter Koreas befrielse ockuperade amerikanska styrkor södra Korea helt utan strid.

2.
Varför delades Korea i två landsdelar och två regeringar?
I norr började Kim Il Sungs partisaner och folkkommittéerna i nära kontakt med landsmän i söder bygga en självständig koreansk stat. Sovjetunionen drog hem sin armé. I söder övertog USA kolonialmaktens militär, polis och administration. Folkkommittéerna slogs ned och oppositionella mördades. USA motarbetade försöken att återskapa ett enat Korea. Syngman Ri utropade Republiken Korea, varefter Demokratiska Folkrepubliken Korea bildades i Pyongyang, anförd av Kim Il Sung. Båda gjorde anspråk på att företräda hela Korea.

3.
Koreakriget 1950-53 – ett inbördeskrig som blev USAs anfallskrig

I juni 1950 utbröt krig. Det var ett koreanskt inbördeskrig (liksom det amerikanska inbördeskriget 1861–1865 eller det kinesiska 1927–1949), men USA drev igenom en FN-resolution om stöd till sydsidan och organiserade en USA-ledd FN-styrka med trupper från 15 länder. USA invaderade norra Korea, den unga kinesiska folkrepubliken gick in med förstärkningar för att hjälpa koreanerna att slå tillbaka angreppet. USA bombade allt i norra Korea, även dammar, satte in napalm och biologisk krigföring och hotade med massiv användning av kärnvapen. Miljoner koreaner dödades, otaliga sårades och norra delen av landet jämnades med marken, men USA lyckades inte krossa folkrepubliken och ta kontroll över hela Koreahalvön. 1953 slöts vapenstillestånd (som Syngman Ri inte accepterade). Fredsförhandlingar skulle inledas, men USA har fram till idag vägrat sluta fred med Nordkorea. 

4.
Överens om principer för återförening

Efter kriget byggdes norra Korea snabbt upp, huvudsakligen med egna krafter enligt principen om självständighet (juche) och helt utan utländska trupper. Södra Korea behärskades fram till 1990-talet av militärregimer och ingick i oktober 1953 ett ”ömsesidigt försvarsavtal” med USA om permanent stationering av USA-trupper. USA har idag 38 militärbaser i södra Korea och den sydkoreanska armén står i realiteten under USA:s befäl. Omfattande folklig kamp har framtvingat demokratiska reformer och störtandet av den impopulära presidenten Pak Geun-hye 2017. Nord och syd har i flera avtal, särskilt 15 juni 2000 och 4 oktober 2007, enats om principer för återförening: fredligt, självständigt, av det koreanska folket självt och enligt en federativ modell med respekt för skilda system i nord och syd.

5.
USA genomdriver sanktioner, hotar med krig och kärnvapen, men Nordkorea ger inte efter

Omfattande USA-ledda militärövningar och öppna krigs- och kärnvapenhot bemötte nordsidan först med kampanj för en kärnvapenfri zon och därefter med uppbygge av en egen avskräckande kärnvapenstyrka. De senaste sju åren, under Kim Jong Uns ledning, har Nordkorea utvecklat och demonstrerat sin kärnvapenkapacitet med kraftfulla provsprängningar och avancerade missiltester. USA har genomdrivit stränga internationella sanktioner. Donald Trump har hotat i skarpa ordalag och Kim Jong Un har svarat med samma mynt.

6.
Steg mot fred och avspänning?

Kim Jong Uns nyårstal markerade en kursändring, följd av de hjärtliga nord-syd-kontakterna i samband med vinter-OS i Pyeongchang. Genomförda och planerade toppmöten (inklusive Kim Jong Uns möte med Kinas president Xi Jinping) tycks nu öppna en väg mot fred, avspänning och samarbete i Korea. Den avgörande frågan blir om USA accepterar en fredlig framtid för Korea. Kommer Donald Trump att bli den amerikanske president som sluter fred med Demokratiska Folkrepubliken Korea? Kommer FN:s säkerhetsråd att upphäva sanktionerna mot detta medlemsland?

CHRISTER LUNDGREN
 

Christer Lundgren

TIDNINGEN

Folket i Bild/Kulturfront nr 9 2018

Missa inte höstens första nummer!

* Lütfi Özkök - svensk-turkisk porträttfotograf som blev världsberömd och fick de skyggaste författare och poeter att ställa sig framför kameran. Till och med Samuel Beckett!

* Tattoos - idag en miljardindustri! 

* "Jag avundas inte dagens 16-åringar!" Jan Myrdal 

* Margot Wallström om den kritiska siutationen i Gaza"

* Efter Genua - Vilka svenska broar kan rasa?

* Rapport från flyktinglägren på Lesbos!

* Och så bästa bästa serien Eviggeten av Carl Krantz. 

TIDNINGEN

Folket i Bild/ Kulturfront nr 8 2018

Idag är det utgivning av årets åttonde nummer av Folket i Bild/Kulturfront! 

I detta nummer får vi följa Lars Drakes tid vid rodret på Ship to Gaza. Vi får vi stifta bekantskap med kulturpersonligheter som Ester Blenda Nordström genom Augustpristagaren Fatima Bremmer och konstnären Birgit Ståhl-Nyberg genom sonen Mikael Nyberg. Den i valrörelsen undanskymda pensionsfrågan lyfts fram och broschyren Om kris eller krig kommer skärskådas. 

TIDNINGEN

Sommarläsning av Folket i Bild/Kulturfront

Nu finns årets sommarnummer 6-7 av Folket i Bild/Kulturfront hos prenumeranter och återförsäljare. I det 72 sidor långa sommarnumret granskas bland annat vad som händer i länder som Syrien och Iran med hjälp av medarbetare på plats. Magda Gad intervjuas om den verklighet som mötte henne i Jemen, Donald Trumps Latinamerikapolitik skärskådas och med hjälp av Gerard Nordströms antikrigskonst speglas den värld som människan så lätt kan förgöra.   

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 2 2018

2018-05-22

I dag finns möjligheten att läsa årets andra nummer av FiB/K digitalt i sin helhet. Ett nummer som fokuserade på att det var 15 år sedan invasionen av Irak och bland annat innehöll en intervju med Hans Blix om Irakuppdraget, text och bilder från demonstrationerna i Stockholm 2003 och en amerikansk marinkårssoldats vittnesmål.