F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  4/98
    h  u  r    ä  r    e  g  e  n  t  l  i  g  e  n

    VERVASSUNGSSCHUTZ

    text Erik Göthe

    Vervassungsschutz, författningsskyddet, det är den tyska politiska polis som ska hålla reda på folk med radikala åsikter.
    En vän och jurist i Berlin sökte 1988 en tjänst som lektor vid Fria Universitetet. Då blev hon uppkallad till författningsskyddet, som slog i sina register och sade:
    - Den 23 september 1974 satte Ni upp ett valplakat för KPD.
    Hon fick därför ingen lektorstjänst. På det här sättet har den tyska överheten sedan Bismarck satt skräck i jurister och andra statstjänstemän, så att till slut knappt någon fanns kvar i kåren som ens vantrivdes i Hitlers Tredje rike.
    Personkontroll har också vi haft. Och Säpo sysslar med politisk åsiktsregistrering och övervakning av medborgare och angiveri mot politiska flyktingar som försöker bli svenskar. Mångas liv har förstörts. Det är Säpo i verkligheten. Formellt och i lagens mening var Säpo dock ingen politisk polis som i Tyskland.
    Åsiktsregistrering förekommer inte officiellt. Sådan får enligt grundlagen inte ske "enbart" på grund av politisk åsikt. Ihop med hårfärg går det däremot bra.
    Så här hycklande har det varit sedan Säpo föddes. Under första krigsåret 1940 antog riksdagen en lag om bevakning av hamnanläggningar m.m. "M.m." blev denna säkerhetspolis, som antinazister sedan kallade Hestapo, Hemliga statspolisen. Det är djärvt att påstå att den fyllde sin uppgift att skydda rikets säkerhet. Det här rikets, vill säga. Spioner fångar Säpo aldrig, som Guillou har påpekat.
    Men direkt politisk var inte Säpo förrän 1996 eller 1997, då vi fick författningsskyddsroteln vid Säpo. Inte ens ett "m.m." har lagligen välsignat denna sorts polis, som alla stater officiellt svär på att de inte har.
    Justitiedepartementet påstår att den lagliga grunden för författningsskyddet är budgetpropositionens ord att man ska uppmärksamma främlingsfientlighet och rasism.
    Ingen vet riktigt vad författningsskydd är eller varför vi skulle ha det. Namnet är hämtat från förebilden Tyskland. Framtoningen är, som i hela EU, att verksamheten gäller kamp mot rasism. Den ska skydda författningen.
    I vårt fall tänker man först på den grundlag som drevs igenom 1973-74 och som bl a FiB-juristerna och FiB/Kulturfront tog strid emot därför att den bröt sönder 1809 års medborgerliga principer. Vi minns den som det förslag där det fanns en bestämmelse om att myndigheterna inte skulle få särbehandla människor efter ras och hudfärg "utan rättsligt stöd": Vi påpekade att med rättsligt stöd skulle det alltså gå bra. Då ströks faktiskt bestämmelsen ur förslaget. Någon nytta gjorde vi.
    Det är denna grundlag som nu ska skyddas av åsiktspolis. Men inte bara den. I "författningen" ingår även EU:s regelverk - alla de lagar som stiftats sedan 1958 och kommer att stiftas under de hemliga kommissions- och ministerrådsmötena. Dit hör alltså även de lagar som riksdagens ombud fått veta blir nödvändiga med Schengen men inte fått texten till. Det är alltså en riktigt härlig, ljusskygg och kliniskt antidemokratisk sörja som ska författningsskyddas mot den som är kritisk.
    Författningsskyddet är i arbete med att sammanställa data om brottslighet som är "etniskt relaterad"; personblad upprättas vid "skälig misstanke" med angivande av "etniska kategorier".
    Men författningsrotelns uppgifter går längre. Den sysslade redan före Schengen-överenskommelsen med att utreda hur man då skulle "lagliggöra" upprättande av dataregister på "förspaningsnivå" - över personer som inte är misstänkta men som är misstänkta för att kunna bli misstänkta. Detta anses nu vara lagligt genom Schengen.
    En byråchef Astrid Eklund hos riksåklagaren har totat ihop en PM om hur förmodade rasister ska förhöras vid misstanke om hets mot folkgrupp. Men Brottsbalken 29 kap 2 p. § 7 föreskriver att som försvårande omständigheter vid alla brott ska räknas bl a rasistiska eller religiösa motiv. Med den bestämmelsen blir det en möjlighet, ofta en skyldighet, även för den vanliga kriminalpolisen att förhöra misstänkta om deras åsikter. Därför måste man förmoda att Eklunds PM står som mönster för alla dessa förhör, trots att Eklund förnekar det. Här är några av förhörsfrågorna i hennes PM, upprättat med det s k nazisymbolmålet som mönster:

      - varför är du klädd på detta vis?
      - brukar du gå klädd så?
      - varifrån kommer märkena, köpt var, varför?
      - vad står märkena för?
      - vad vill du visa genom att bära märkena?
      - var står du politiskt?
      - är du med i någon politisk organisation, vilken, varför?
      - vilka är dina innersta politiska tankar/åsikter?
      - vad anser du om judar, araber, invandrare, svenskar?
      - vad har du för "mission"?
      - vad är din livsfilosofi?
      - varför just dessa symboler?

    Jag måste erkänna att jag för tio år sedan inte kunde föreställa mig att svenska folkets ovilja mot rasism kunde exploateras så planmässigt och skrupelfritt för antidemokratiska syften.



    Artikelförfattare på hugget




    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  4/98
    i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n