Krigets ramar. När är livet sörjbart?

Judith Butler

Övers. Karin Lindeqvist

Tankekraft

När är krig hemskt? Vilka är de moraliska förutsättningarna för krigsövergrepp? Vilken människosyn har de som begår dessa brott? Hur ser kopplingarna ut mellan övergreppen och den officiella synen på kriget? Bygger de på en liknande moralisk grund?

Butler är inspirerad av Hannah Arendts frågeställningar om det kollektiva tyska ansvaret för Förintelsen kontra de dömda krigsförbrytarnas individuella ansvar. Finns det ett samband mellan grupptryck och begreppet rationalitet? Kan tanken på ett kollektivt ansvar för hela Tyskland i själva verket innebära en ansvarsbefrielse för förövarna? Det ”vi” som Arendt använder i sin analys bygger på en moralisk grund och skiljer sig därmed från det gemensamhetsbegrepp som skapats av stater och religioner.

I Krigets ramar frågar Butler om vi har ett ansvar att genomdriva demokrati ett annat land? Vad menas i så fall med orden ”vi” och ”ansvar”? Judith Butler menar att begreppet ”vi” i ett krig är kopplat till dem som kan sörjas av oss. Själva förutsättningen för kriget blir att andra än ”vi” räknas som mindre värda. Inte bara motståndarsidans soldater; utan även civilbefolkningen räknas inte fullt ut vara lika viktiga som våra soldater. Det kan man se mycket konkret genom att döda civila i till exempel Irak och Afghanistan inte redovisas lika ofta som förlusten av våra egna soldater.

Judith Butlers bok ger nya perspektiv på krigets mekanismer. Bara genom att använda stringenta definitioner; avslöjar hon mycket av krigsretorikens underförstådda rasism. Inledningen till Krigets ramar kanske känns en aning teoretisk, men efter ett tiotal sidor blir man helt uppslukad.