Yttrande & tryckfrihet:
Lars-Gunnar Liljestrand
 
FiB-juristernas och NĂ€tverket Tryckfrihetens vĂ€nners utfrĂ„gning av partirepresentanterna i YttrandefrihetskommittĂ©n. Skall nuvarande Tryckfrihetsförordningen (TF) â bevaras eller avskaffas?
Video:
TRYCKFRIHETSFĂRORDNINGEN - AVSKAFFAS ELLER BEVARAS? Del 1 Yttrandefrihetskommittens inledningar
TRYCKFRIHETSFĂRORDNINGEN - AVSKAFFAS ELLER BEVARAS? DEL 2 YttrandefrihetskommittĂ©n utfrĂ„gas av Gunnell ArrbĂ€ck och Ingemar Folke
TRYCKFRIHETSFĂRORDNINGEN - AVSKAFFAS ELLER BEVARAS? Del 3 YttrandefrihetskommittĂ©n svarar pĂ„ publikfrĂ„gor FrĂ„gestĂ€llare: Anders R Olsson ( journalist och författare)
Britta Leijon, Staffan Dahlöf, Stefan Norrman och okÀnd.
PĂ„ ett möte pĂ„ ABF i Stockholm den 21 februari 2012 utfrĂ„gades partirepresentanterna i YttrandefrihetskommittĂ©n: Erik WassĂ©n(fp), Ulrika Karlsson(m), Helene Petersson (s), Ingrid Burman (v), Inger Fredriksson (c ), Alf Karlsson (mp) om hur de stĂ€llde sig till den nuvarande Tryckfrihetsförordningen (TF) â skall den bevaras eller avskaffas? Gunnnel ArrbĂ€ck tidigare direktör för BiografbyrĂ„n och advokat Ingemar Folke var utfrĂ„gare. Mötet arrangerades av Föreningen FiB-juristerna och NĂ€tverket TFs vĂ€nner.
Flera av partirepresentanterna ville inte ta slutlig stÀllning till om de förordade att behÄlla TF eller skapa en helt ny yttrandefrihetsgrundlag. VÀgvalet skall kommittén göra den 20 mars. Men av svaren att döma lutar en majoritet Ät att behÄlla TF och den nuvarande Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)och eventuellt göra vissa förÀndringar i dem för att ta hÀnsyn till teknikutvecklingen med nya media och internet.
En frÄga som oroat mÄnga tryckfrihetsvÀnner Àr om kommittén skulle besluta om en helt ny yttrandefrihetsgrundlag som kan ge EU anledning att pressa Sverige till att Àndra vÄr traditionella yttrandefrihet med offentlighetsprincipen , meddelarskyddet, ensamansvaret , censurförbudet mm. En sÄdan ny grundlag skall vara medieoberoende enligt direktiven frÄn regeringen.
Sverige gjorde ett undantag för offentlighetsprincipen och meddelarskyddet vid medlemskapet 1994 och hÀnvisade dÄ till vÄr lÄnga tradition och Tryckfrihetsförordningen med anor frÄn 1766. Hittills har EU gÄtt med pÄ att Sverige fÄtt undantag för flera lagförslag inom yttrandefrihetsomrÄdet just med hÀnvisning till denna tradition. Men det Àr stor risk att EU inte skulle ta samma hÀnsyn om svenska förhandlare kom ned till Bryssel och sa att nu har vi en splitter ny grundlag som vi hoppas att ni respekterar pÄ samma sÀtt.
Folkpartiets Erik WassĂ©n och Kristdemokraternas Ingvar Svensson deklarerade att de var för att behĂ„lla TF och YGL punkt och slut. Erik WassĂ©n förklarade â TF har fungerat bra i över 50 Ă„r och YGL i över 20 Ă„r. Trots den tekniska utveckling som varit frĂ„n tryckpress till digitala medier som CD-ROM , DVD osv sĂ„ har vi kunnat fĂ„ in de hĂ€r medierna i grundlagen.
Man skall ocksĂ„ komma ihĂ„g att skyddet för de tekniska medlen Ă€r vĂ€l sĂ„ viktiga som skyddet för meddelandena som sĂ„dana. Medieberoendet har goda skĂ€l dĂ€rför att det skyddet Ă€r oberoende av meddelandet vilket minskar risken för godtycke frĂ„n statsmakternas sida.â
LikasÄ framgick det av svaren under utfrÄgningen att socialdemokraternas Helene Petersson, vÀnsterpartiets Siv Burman och centerns Inger Fredriksson klart lutade Ät att behÄlla de nuvarande grundlagarna.
Helene Petersson: â FrĂ„n socialdemokraternas sida gick vi in i utredningen med öppna ögon. Men vi hade ocksĂ„ med oss i uppfattningarna att vi har mycket starka grundlagar som vi inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt vill riskera. â
Siv Burman: â Hittills i de diskussioner som varit i kommittĂ©n har inte jag varit övertygad om att en ny yttrandefrihetsgrundlag skulle sĂ€kra yttrande- och tryckfriheten i den form vi har idag.â
Inger Fredriksson: â Vi har inte sett att en sĂ„dan ny grundlag skulle bli bĂ€ttre Ă€n det vi har idag och har dĂ€rför gĂ„tt vidare med att se över vad som behöver göras med TF och YGL som vi har idag.â
Moderaternas Ulrika Karlsson och miljöpartiets Alf Karlsson svÀvade mer pÄ mÄlet och först dÄ kommittén tar beslutet 20 mars blir det klart var de stÄr.
Ulrika Karlsson angav sin stĂ„ndpunkt: âVi kommer förmodligen i utredningen att landa pĂ„ tvĂ„ olika förslag. Jag vill inte hĂ€r och nu meddela hur vi moderater kommer att stĂ€lla oss till de förslagen utan sĂ„ lĂ€nge arbetet pĂ„gĂ„r i kommittĂ©n vill jag inte stĂ€nga nĂ„gon dörr. Det finns fördelar och nackdelar med bĂ„da förslagen. DĂ€remot har inte ingĂ„ngsvĂ€rdet varit att avskaffa TF som sĂ„dan utan diskussionen har varit vilka delar i TF som vi kan titta över i ett lagstiftningspaket. Grundbultarna Ă€r ensamansvaret, censurförbudet och meddelarskyddet. Det Ă€r delar som vi inte vill rucka pĂ„.â
Alla partirepresentanterna höll i varierande grad med om att EU var ett hot mot svensk yttrandefrihetstradition. Helene Petersson som sitter med i Konstitutionsutskottet hĂ€nvisade till fem aktuella fall som behandlats och dĂ€r EU har en annan syn Ă€n Sverige: â Det berörde censurförbudet, ensamansvaret mm det vill sĂ€ga grundbultarna. Det hĂ€r visar att vi skulle fĂ„ ge avkall pĂ„ sĂ„ oerhört mycket om vi gjorde en lagstiftning idag som löste alla problemen med EU. Jag tror alltsĂ„ att hĂ€r mĂ„ste vi ta fighten med EU.â
Erik Wassén gav en principförklaring till varför yttrande- och tryckfriheten Àr sÄ viktig. Hans uttalande Äterges i sin helhet hÀr:
âMan kan raljera om att jag talat om den âonda statenâ men för mig Ă€r det viktigaste att det Ă€r de obekvĂ€ma och kontroversiella yttrandena som vi behöver ett detaljerat grundlagsskydd kring. Nyheter kĂ€nnetecknas av att det finns nĂ„gra dĂ€r ute som vill hemlighĂ„lla det hĂ€r. Det Ă€r nĂ€stan definitionen pĂ„ en nyhet. Problemet Ă€r inte vad som stĂ„r i tidningarna eller vad som sĂ€gs i TV utan vad som inte stĂ„r dĂ€r och vad som inte sĂ€gs. Den nuvarande TF Ă€r ett resultat av erfarenheterna under andra vĂ€rldskriget. Vi fĂ„r inte glömma bort det nĂ€r vi nu sitter 70 Ă„r senare. Jag har roat mig med att titta lite pĂ„ statistiken. Under andra vĂ€rldskriget tillĂ€mpade regeringen en lagstiftning som alla trodde var obsolet frĂ„n 1809 Ă„rs regeringsform. Vettiga liberala tidningar som Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Eskilstunakuriren och Vestmanlands lĂ€ns tidning utsattes för indragningar frĂ„n statsmakten i fler fall Ă€n Norrskensflamman. Det Ă€r den hĂ€r bakgrunden vi som politiker idag skall ha med oss. Det handlade inte i första hand om obskyra tankegĂ„ngar som kunde finnas pĂ„ ena eller andra sidan av den politiska skalan som man gav sig pĂ„ utan det var mainstream liberala Ă„sikter. Detta Ă€r för mig oerhört vĂ€sentligt i mitt arbete i kommittĂ©n.â
Hela utfrÄgningen finns att lÀsa pÄ Föreningen FiB-juristernas hemsida
Lars-Gunnar Liljestrand
Ingemar Folke Àr advokat, verksam i Stockholm och medlem i föreningen FiB-juristerna.
Redaktörer Anders R Olsson och Lars-Gunnar Liljestrand , Studentlitteratur 2009.Antologin tar upp de aktuella hoten mot den svenska tryckfrihetsförordningen (TF) . Regeringen har gett direktiv till den sittande YttrandefrihetskommittĂ©n (YFK)…
Anders R Olsson, Studentlitteratur 2009. Boken som kom ut i första upplagan redan 1992 Ă€r en del i kurslitteraturen för journalisstuderande och ger en bred översikt över lagstiftningen om yttrande-…
Nils Funcke, Carlssons förlag 2006. En bok om tryckfriheten - dess historia, andra vĂ€rldskriget, Ture Nermans och Torgny Segerstedts insatser och situationen idag. Reviderad, utvidgad och aktualiserad utgĂ„va av boken…