“Att engagera de unga måste vara en huvuduppgift för fredsrörelsen”

0
234

Fredsaktivisten Agneta Norberg
Sverige och Norden spelar en nyckelroll i USA:s och Natos globala krigsplanering. Fredsrörelsen måste lägga ökad vikt vid vad som sker i vårt eget land men samtidigt se Norden som helhet, för i Natos planering finns inte några nationsgränser. Det säger Agneta Norberg, stridbar, erfaren och kunnig fredsaktivist.


Text: Christer Lundgren
Foto: Eva Wernlid


Artikeln publicerad i FiB/K nr 6/7-2021

Sin envishet har Agneta Norberg från uppväxten i en liten by på  norra stranden av Umeälven, där den flyter samman med Juktån. Pappan var flottare.
– Jag fick ta mig över floden i pappas gistna flottarbåtar. Då  gällde det att spjärna med fötterna och kämpa mot strömmen.

Jag minns aldrig att mina föräldrar oroade sig för att jag kunde drunkna. Jag tänker på det ibland då jag ser hur skyddade mina barnbarn är och vilken omsorg deras föräldrar  ägnar dem.

Mamman var lärare i hembyn Åskilje; hon kom från Tärnatrakten. Om henne talar Agneta med värme.
– Hon gav oss barn vår andliga spis. Inte religiös, men hon såg till att vi lyssnade på Barnens brevlåda och Radioteatern. Hon skrev poesi och läste ibland sina dikter för oss. Valdemar Dahlqvist var hennes favoritpoet.

Agneta var femte barnet i en syskonskara på sju. Ibland kan hon tala om sina sammandrabbningar med ”storebror civilingenjören”, numera död, som var major i reserven och inte delade Agnetas uppfattningar.
– Det är märkligt med syskonrelationer. Fast jag nu är över 80  år känner jag mig ännu som lillasyster.

Realskolan i Storuman gick hon ut med goda betyg och kom hem med premieböcker i flera ämnen – dock inte matematik. Det fick man på den tiden. När hon visade upp dem hemma var pappa avvisande: ”Dem kan du inte försörja dig på!”

Agneta ser denna bakgrund som betydelsefull:
När jag pratar med ungdomar i Sverige, vet de för det mesta ingenting om allt jag berättar” säger Agneta Norberg. ”De är inte emot fredsarbetet, men de har inte en pejling om det”.
– Jag tillhör en generation som var tvungen att kämpa sig fram. Min uppväxt gjorde mig orädd och uthållig.

En resa till Leningrad 1970 blev en vändpunkt i hennes liv. Där fick hon levande beskrivningar av kriget mot nazismen under andra världskriget, Leningrads belägring och vilka oerhörda offer kriget krävde av befolkningen.

Hon insåg för första gången att det var Sovjetunionen som besegrat Hitlertyskland, inte USA.
– Att massmedia och historieundervisningen så effektivt kunnat dölja detta för oss var en aha-upplevelse för mig.

Den insikten var en del av förklaringen till att hon 1980 var med och bildade Kvinnor för fred och deltog i en nordisk fredsmarsch till Paris.
– Då sa en del människor till oss: ”Åk till Moskva och demonstrera”. Det tog vi fasta på och kontaktade den sovjetiska Fredskommittén, som hjälpte oss att anordna en marsch till Moskva med paroller mot kärnvapen i öst och väst och för nedrustning.

Sedan dess har Agneta deltagit i ett stort antal fredskonferenser, manifestationer och aktioner runt om i världen. Idag är hon ordförande i Sveriges fredsråd och styrelseledamot i Globala nätverket mot vapen och kärnkraft i rymden. Hon har inbjudits till konferenser i Sverige, Norden och runt om i världen att föreläsa om den helt förändrade roll Sverige spelar i säkerhets- och internationell politik. Förra  året talade hon vid ett nordisk-ryskt vänskapsmöte i Oslo (anordnat med ekonomiskt stöd från norska utrikesdepartementet), om Sveriges roll som plattform för drönare, satellitkrigföring och spioneri.
– Vidsel provområde i Norrland, officiellt benämnt NEAT (North European Aerospace Testrange), är det största krigsövningsområdet i Europa, stort som Belgien. Beslutet att öppna detta område i det neutrala Sverige fattades av riksdagen den 15 december 2004. Då presenterade ministern i Regeringskansliet Karl Leifland sin utredning benämnd ”Snö, mörker och kyla – Utländska militärövningar i Sverige” (SOU 2004:77), som sade att Norrbottens län, med ”några enstaka större samhällen i inlandet” och däremellan ”mycket stora obefolkade ytor bestående av vatten, skog, myrmark och fjällområden”, var idealiskt som övningsområde.
– NEAT har saluförts till framför allt Natoländer som ett bra område för att träna ”interoperabilitet” och att utveckla och  öva med krigsutrustning och krigsfordon, däribland drönare och fjärrstyrda flygplan, säger Agneta Norberg.

Interoperabilitet innebär dels att använda Natos gemensamma kommandospråk engelska, dels att alla vapensystem och all utrustning ska vara västlig (det vill säga tillverkad av västerländska företag).
– Till exempel tvingades Rumänien göra sig av med sina ryska vapen och ta stora lån för att köpa nytt materiel och dessutom bygga en radaranläggning för 80 miljoner dollar innan de fick bli med i Nato. De sanslösa militära kostnaderna är en anledning till att tiggare därifrån nu kommer till Sverige, menar hon.
– Ett av de länder som fått lov att använda NEAT är Israel, som där testade sina drönare innan de bombade Gaza med dem. USA har också använt detta område för utbildning inför bombningen av Irak, Afghanistan och Libyen och bland annat testat sin radarsökande jaktrobot AIM-120 AMRAAM, Advanced Medium-Range Air-to-Air Missile, tillägger Agneta.

I Sverige finns också Esrange, världens största nedladdningsstation för satellitdata, cirka 40 km öster om Kiruna.

Agneta har varit med och arrangerat en världskonferens om Esrange.
– Esrange förser Nato-länder med kartor över bombmål. Sommaren 2019 fick Esrange ett antal miljoner för uppskjutning av minisatelliter (de konstrueras av  Ångströmlaboratorierna i Uppsala), som kan skada ryska och kinesiska satelliter.
– Sverige har, i jämf relse med andra länder av samma storlek, en imponerande rymdteknikindustri och spelar en central roll i Europeiska rymdorganisationen, ESA, förklarar hon.
– ESA har sitt huvudkontor i Darmstadt, Tyskland och håller nära kontakt med Esrange. Från Esrange kontrollerar eller övervakar Svenska Rymdbolaget 24 satelliter, vilket betyder 92
satellitpassager varje dygn. Esrange presenterades från början som ett civilt projekt, men har idag ett nära samarbete med US Vandenberg Air Force Base i Kalifornien. ”Sverige är den tredje största spionbasen efter USA och Storbritannien”, konstaterade den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden i en artikel i The New York Review of Books 2017.

En viktig roll i detta spionage spelar FRA, Försvarets radioanstalt, på Lovön i Mälaren nära Stockholm.
– Under Carl Bildts högerregering 2008 fick FRA utökade befogenheter. De fick officiell tillåtelse att dammsuga all kommunikation som går över fiberoptiska nät till och från Sverige. Det var av stort intresse för amerikanska NSA (National Security Agency) eftersom huvuddelen av den ryska kommunikationen går genom Sverige. FRA sågs som en idealisk partner och medarbetare i NSA:s hacking- och rymdkrigsprojekt, kallat Quantum.
– FRA har också spionfartyg i östra Medelhavet. Man kan undra vad de har där att göra.

Till bilden hör även de stora krigsövningar som genomförs på svenskt territorium, till exempel den gigantiska flygstridsövningen Arctic Challenge Exercise, med 150 deltagande stridsplan, varav 95 i luften samtidigt, däribland kärnvapenkapabla plan som F15 Eagle och F16, med Bodö, Lule  (Kallax) och Rovaniemi som stödjepunkter. Loyal Arrow inledde hela denna rad av stridsövningar 2009. Den var då den största i flygstridsövningen någonsin i Europa. Andra övningar där Sverige medverkar är till exempel den nu aktuella stora Natoövningen Defender Europe 21 och tidigare Cold Response och Arctic Challenge.

Tillsammans med en annan fredsaktivist, veterinären My Leffler, besökte Agneta 2017 Riga i Lettland, där Nato har inrättat ett StratCom of Exellence, ett center för strategisk kommunikation. Sponsrande nationer är Lettland, Polen, Estland, Italien, Litauen, Tyskland, Nederländerna samt Storbritannien. Sverige och Finland utgör partners. Sverige är medlem sedan januari 2017 och har sedan tidigare en analytiker från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap på plats. Centret arbetar med forskning, doktrinutveckling och utbildning inom strategisk kommunikation och producerar forskningsrapporter rörande bland annat informationskrigföring från IS och Ryssland och trender inom påverkansoperationer på sociala medier.
– Vi ville veta mer, men blev inte insläppta. Vi slogs av hur extremt unga de människor var som jobbade där. Det är en ny generation, utan egna erfarenheter av historien.

Att engagera de unga måste vara en huvuduppgift för fredsrörelsen, anser Agneta Norberg.
– När jag pratar med ungdomar i Sverige, vet de för det mesta ingenting om allt jag berättar. De är inte emot fredsarbetet, men de har inte en pejling om det. I fredsorganisationerna finns knappast några medlemmar under 50 år. Det är en generationsbrytning.
– Skolans och medias beskrivning av världen har skapat en barriär som vi måste bryta igenom. Vi måste visa Sveriges roll i de större globala sammanhangen. Det ser jag som en nyckel till att engagera unga människor, och det är ju deras framtid det gäller.

ANNONS

Välkommen med dina synpunkter!