Folk och Försvars konferens i Sälen kan inte bli annat än en dåligt kamoflerad Natolobby-konferens

1
863

Vinjettbild från F o F:s hemsida.

På söndag (12/1) inleds Folk och Försvars årliga Sälen-konferens och pågår i tre hela dagar. Medierna kommer att ha full bevakning och vi kommer att få regeringens säkerhetspolitik upprepad för oss många gånger dessa dagar.

Eftersom Folk och Försvar nu tycks ha ändrat karaktär från värnande av folkförsvar, värnplikt och neutralitetspolitik till Nato-lobbyism, hölls på torsdagskvällen ett blygsamt litet seminarium på ABF i Stockholm om svensk säkerhetspolitik.

De inbjudna talarna var Pierre Schori (f d kabinettssekreterare, riksdagsledamor, biståndsminister, EU-parlamentariker, FN-ambassadör…), numera ordförande i Olof Palmes minnesfond, samt Lars Gunnar Liljestrand, en i utgivargruppen på sajten alliansfriheten.se. Moderator för seminariet var f d ordförande för FiB/K Eva Myrdal och ABF-värd var Gunnar Lassinantti, son till den kände socialdemokraten Ragnar Lassinantti.

Ett 50-tal åhörare hade samlats, som utan undantag bestod av äldre personer med speciellt intresse för försvaret av Sveriges traditionella alliansfrihet och emot Sveriges närmande till USA och Nato.

Detta blygsamma, men synnerligen kvalificerade seminarium kunde mycket klart peka på riskerna med den säkerhetspolitik som idag bedrivs av regering, riksdag, försvar och numera alltså även riksorganisationen Folk och Försvar.

Vad är Folk och Försvar?

Man verkar helt ha glömt organisationen Folk och Försvars ursprung. Sedan gammalt fanns i Sverige en djup misstro från folkrörelserna mot militären och överheten, som hade så lätt att gå i stormakters ledband vid sidan av vår etablerade neutralitetspolitik. I andra världskrigets inledning behövde denna misstro mildras för att stärka enigheten i det svenska folkförsvaret. Därför bildades “Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet”. Den initierades av Ann Lindes företrädare Torsten Nilsson, som 1940 var Socialdemokraternas partisekreterare.

På sin hemsida skriver nu Folk och Försvar om sig själv att…

“I takt med att säkerhetsbegreppets vidgats har även Folk och Försvars verksamhet kommit att breddas. Vi bidrar till kunskapsspridning och debatt om allt från klimathot och cyberattacker till försvarsindustrin, internationella insatser och genusperspektiv på säkerhetspolitik.”

Alltså, medan krigen rasat på Balkan och i Mellanöstern, och Sverige deltagit militärt på oika vis, har inriktningen förändrats till insatsförsvar och skalförsvar utan allmän värnplikt. I takt med denna förändring har förstås även Folk och Försvar förändrats. Därför inbjuds inte varken Pierre Schori, Lars Gunnar Liljestrand eller någon annan oberoende neutralitetsvän att tala i Sälen.

Vem ska då framträda i Sälen? Inte någon enda som offentligt försvarat vår klassiska neutralitetspolitik. Jo kanske ändå; jag ögnar igenom talarlistan och finner att två V-politiker får vardera 5 minuter i det stenhårt späckade programmet.

Men, konferensen inleds förstås med halvtimmesanföranden av utrikesminister Ann Linde, moderatledaren Ulf Kristersson och några försvarshöjdare. I programmet ser jag också att mellan första dagens lunch och eftermiddagskaffet ska “Rysslands globala ambitioner” dryftas. Då inleder Anders Åslund med ett 20 minuters anförande. Samme Åslund som ordinerade Thatchers och Fridmans chockterapi för Ryssland efter Sovjetunionens kollaps. Han presnteras i programmet nu som “resident senior fellow in the Eurasia Center, Atlantic Council Washington DC”. Läs på om Atlantic Council så förstår du vem som håller i taktpinnen här.

Pierre Schoris anförande

I sitt anförande på seminariet framhöll Pierre Schori att “vi lever i en sällsynt farlig tid” med vad som kan ses som en direkt “härdsmälta i Vita huset”. Efter 100.000-tals döda i Afghanistan och astronomiska kostnader så förhandlar USA nu direkt med talibanerna – inte med regeringen – om ett tillbakadragande. Bortblåst är talet om demokrati och kvinnorättigheter. På samma sätt är det i Irak, och nu väntar Iran. “Är det inte för sent att lita på Vita huset?” frågar Schori retoriskt.

– Och så det uttalade hotet om attacker mot flera hundra kulturella mål och mera sanktioner, det strider mot allt mänskligt förnuft. Dessutom har Trump klart och tydligt uttalat att de i värsta fall helt enkelt tänker lägga beslag på oljan. Så gjorde inte ens britterna på sin tid i Iran, säger Pierre Schori.

– Detta pågår alltså samtidigt som Sverige nu bara blir allt mer lojalt med Nato. Inte ett ord från Ann Linde, Löfven eller Hultqvist om lönnmordet på Soleimani. Men! – man tycker att Iran måste svara återhållsamt!

– När det gäller de svenska soldaterna i OIR-styrkan under USA-befäl i Irak, är Sverige ganska ensamt om att inte ta hem dem. Varför man “tar paus” förklaras inte, man hänvisar bara till den ökade spänningen i regionen. Man nämner inte ens lönnmorden på bland andra Soleimani. Finland är mycket tydligare om vad det handlar om, säger Schori och frågar: Räcker det med att pausa? Vore det inte bättre att avbryta allt samarbete med USA?

Lars Gunnar Liljestrands anförande

Lars Gunnar Liljestrand gick i sitt anförande noga igenom de folkrättsliga villkoren runt insatserna i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien och nu Iran. Sverige viftar till exempel med inbjudningsbrev från regeringarna i Afghanistan och Irak, men de är ogiltiga enligt folkrätten, eftersom dessa regeringar inte har kontroll över sina territorier. Det finns alltså goda skäl att karaktärisera Sveriges insatser som olagliga.

– Danska regeringen till exempel drar tillbaka 100 av sina 133 soldater från Afghanistan. Att Sverige bara “pausar” i Irak avslöjar bara den svenska styrkans relation till USA. Det där med att “pausa” är bara att försöka ge sken av att man bestämmer själv. Finnarna är modigare, menar Liljestrand.

– De svenska soldaterna befinner sig på en USA-bas som besköts av Iran igår, alltså mycket nära att dras in i de direkta krigshandlingarna.

– OIR-koalitionen tar sig även rätten att intervenera i Syrien, vilket är absolut emot folkrätten. Sveriges regering tiger dock om detta. Att Sverige deltar i dessa interventioner godkänns alltså av svenska regeringen.

– Spaningsuppdraget i Libyen till exempel var knappast så oskyldigt som man vill påskina. 40% av all spaning utfördes av våra 15 svenska JAS-plan. Sverige var alltså delaaktiga i mordet på Khadaffi. Detta går inte att komma ifrån, säger Lars-Gunnar Liljestrand.

Frågor och inlägg från publiken

Med publiken diskuterades sedan också frågan om det svenska försvaret. Hur ska man göra med det? Vad finns det för möjligheter?

Pierre Schori framhöll möjligheten att sätta in EU:s battelgroup på 15.000 man som ersättning för andra utländska soldater med USA i spetsen i Irak.

– Förutsatt att det blir ett FN-mandat förstås. Det skulle kunna föras fram som en plan B. Varför ingen har väckt den frågan tycker jag är konstigt. Jag tycker att vi, som Olof Palme uttryckte det, ska ha ett “efter våra förhållanden starkt försvar”, och att “utrikespolitiken är den främsta försvarslinjen”.

– Allmän värnplikt är själva kärnpunkten, och jag håller med Pierre Schori om att utrikespolitiken är den främsta försvarslinjen. Vi har nu ett fruktansvärt dyrt försvar helt utfomat efter USA:s och Natos intressen. Och ju högre vapnenkostnader, desto färre soldater kan vi utbilda och utrusta, fyller L-G Liljestrand in.

Ett mycket givande seminarium som väckte alla de frågor som med stor omsorg kommer att döljas på Folk och Försvars konferens i Sälen kommande söndag till tisdag.

Läs också detta.

ANNONS

1 KOMMENTAR

  1. Till syvende och sidst handlar det om vilka krafter man har stöttat under sin livstid. Imperialismens öppna terror mot suveräna stater, brotten mot FN:s stadgar, krigsförbrytelse eller anständighet.

    Detta avgör vad folk kommer säga när man väl ligger där i graven.

Välkommen med dina synpunkter!