Leva i ett Nato-land?

0
986

Under det kalla kriget fungerade Nato som en avskräckande försvarsallians. Men sedan Sovjetunionen bröt samman har de haft en aktivt stridande roll. Och på organisationens militära sida råder inte demokrati.

Av: Hedda Ekerwald

Jag har själv alltid varit emot Nato, liksom på dess tid Warszawapakten. Nu under vårens ensidiga debattläge har jag surfat framför allt på Nato:s hemsidor. 

Hur styrs Nato? Vi har ju fått höra om hur alla beslut i Nato:s riksdag, the North Atlantic Council, tas med konsensus av de 30 medlemmarna. Det låter demokratiskt. Men Nato:s ”ryggrad”, som Nato säger, utgörs inte av denna riksdag utan av befälsordningen under den anonyma Militärkommittén. I den träffas Nato-medlemmarnas försvarsministrar några gånger per år, avlösta av militärer från medlemsstaterna på mötena däremellan. Under Militärkommittén finns två avdelningar, De allierades befälsoperation och De allierades befälstransformation. Transformationen går mest ut på utbildning och att anpassa Nato till förändrade lägen. Dessa två avdelningar styrs av två befälhavare, Supreme Allied Commander Europe (SACEUR) och Supreme Allied Commander Transformation (SACT). På den militära sidan råder inte demokrati utan stuprörsbeslutsordning. Överordnade bestämmer och står till svars inför Militärkommittén. 

Vilka är de starka medlemmarna i Nato? USA står för 39 % av världens samlade militärutgifter och de sex starkaste Nato-medlemmarna: USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Kanada står tillsammans för hälften av världens militärutgifter. Mot Nato står Kina med 13 % och Ryssland med 3,1% av världens militärutgifter. 

I dag är kärnvapen förbjudna av FN men Nato är fortfarande en kärnvapenallians

Nato förändrar sig hela tiden. Under det långa kalla kriget deltog inte Nato i strider, bara i övningar. Men skulle Sovjet anfalla något Nato-land visste de att Nato skulle besvara anfallet med kärnvapen! Avskräckning var Nato:s idé. Efter kalla kriget kom de så kallade humanitära interventionerna. Det började med de blodiga inbördeskrigen i det sönderfallande Jugoslavien. Nato:s första militära anfall sedan bildandet 1949 var att under en dag anfalla serbiska flygplan år 1994. Därpå stred det betydligt längre, under 22 dagar, för att få Serbien att gå med på fredsavtal. Det var 1995.  Ännu mycket längre, 78 dagar, stred Nato år 1999 då det bombade Serbien för att få Serbiens armé att lämna Kosovo.

Efter attackerna i New York 11 september 2001 anföll Nato Afghanistan. Sedan kom interventioner på olika sätt i Irak, Libyen och länderna söder om Sahara som hotas av IS. Nato:s så kallade operationer utvidgas ständigt. Vill det vara en slags världspolis under USA:s ledning?

Om nu Sverige blir medlem i Nato kommer jag att tvingas leva i ett Nato-land. Min säkerhet ska då garanteras av kärnvapen. I dag är kärnvapen förbjudna av FN men Nato är fortfarande en kärnvapenallians. De som kommer att representera Sverige i Nato ska veta att vi medborgare kommer att ha ögonen på allt de beslutar och vi kommer att kritiskt kontrollera deras så kallade operationer! 

Skribenten: Hedda Ekerwald är sociolog och medlem i FIB/K:s Uppsala-avdelning

ANNONS