Artikeln publicerad i FiB/K 5-2020
Ända fram till att corona-epidemin drabbade USA svämmade svenska medier över av reportage, bildkavalkader och krönikor från primärvalen inför det amerikanska presidentvalet 2020. Det kallas utrikesbevakning men påminner mer om nöjes- eller sportbevakningar som melodifestivalen eller VM i ishockey. Amerikaner kallar det för ”the horse show” (hästuppvisningen). Men den bevakningen skulle kunna göras ”mer svensk” med lite andra utgångspunkter.
USA:s presidentval – ett slags melodifestival?
Text: Torbjörn Wikland, medlem i FiB/K:s redaktionskommitté.
1 Ett skådespel
ör alla utanför USA är presidentvalet ett skådespel. Vi tittar på utan att kunna påverka. En del kanske hejar på någon av kandidaterna men det påverkar inte matchen det minsta.
2 Intern inrikespolitik
USA:s inrikespolitiska frågor handlar om frånvaron av ett offentligt socialt skyddsnät, ett utbildningssystem där mindre bemedlade sorteras bort, brist på vapenlagar, väldig illegal invandring, utbredd knarkkultur och utslagning för att nämna några viktiga teman. Kanske tycker några att de liknar svenska inrikespolitiska frågor men historiskt, kulturellt och politiskt är de särpräglat amerikanska. Och det är bara amerikanerna själva som i val och politisk aktivitet kan påverka dessa frågor.
3 Utrikespolitiken påverkar
Med USA:s utrikespolitik är det lite annorlunda. Den till slut valda presidenten kan påverka Sveriges och andra länders ekonomi eller säkerhetspolitik. Blir det nya tullar, nya ekonomiska sanktioner, konjunktur- och börspåverkan, nya invasionskrig eller rent av utspel för politisk avspänning? Indirekt eller direkt påverkar det Sverige och andra länder. Detta saknas i svensk mediebevakning.
4 Lovar runt…
Att redan i valkampanjerna klara ut skillnader mellan kandidater är inte lätt. Amerikanska politiker är skickliga på att ”lova runt och hålla tunt”. Minns ni att Obama fick Nobels fredspris innan han ens tillträtt som president? Hans vackra tal gjorde många tårögda. Men med facit i hand ser vi att Obamas USA trappade upp pågående krig, startade nya och ökade kraftigt användningen av drönare för attacker i flera länder.
5 …men vill kriga?
Fredsaktivister i USA säger att tongivande demokrater och republikaner tillsammans bildar ett gemensamt krigsparti i Washington. Alla höga politiker är överens om att i utrikespolitiken spela världshärskarens roll i världen. Men har inte avvikande kandidater i presidentkampanjen som Tulsi Gabbard och Bernie Sanders kraftigt markerat mot krigspartiets politik? Nej, tyvärr. Tulsi Gabbard har i kongressen varit en modig kritiker av USA:s krigspolitik, men nu har hon kastat in handduken och lägger sin röst på krigsdemokraten Joe Biden. Bernie Sanders har gjort färre markeringar än Tulsi Gabbard mot USA:s utrikespolitik. När även han kastade in handduken gav han samtidigt Joe Biden sitt stöd. Oavsett vad kandidaterna säger är det viktigt att klara ut om den nya presidenten/vilddjuret bara morrar, vrålar eller går till anfall i utrikespolitiken. Det borde vara en uppgift för svenska medier.
Du måste logga in för att kommentera.