Öppen mejlväxling: “Sanningsministeriet” och vetenskapen

0
678

FiB/K inledde under våren ett löst samarbete med journalisten Per Shapiros Folkets radio, vilket ledde till en intensiv debatt på denna hemsidas kommentarsfält, bland annat om vad journalistik bör granska och om innebörden i begreppet konspirationsteori. Vi bad två av debattens främsta röster: Per själv och Svante Svensson, professor i fysik, att ta samtalet vidare i en öppen mejlväxling. En nedkortad version av den finns publicerad i FiB/K nr 8. Här kan du nu ta del av mejlväxlingen i sin helhet. Per Shapiro börjar med att presentera sig själv: 

Jag är journalist med många års erfarenhet som undersökande reporter. Har bland annat arbetat för P1:s Kaliber, P1 Dokumentär, Ekot och SVT:s Uppdrag Granskning.

Jag driver sedan början av året podden Folkets Radio.

Tidigare, innan jag blev journalist bodde jag och arbetade många år i forna Sovjetunionen och undervisade i svenska på olika universitet. 

Det är väl kort min bakgrund. 

Anledningen till att jag blev inbjuden till det här samtalet är väl att det var flera FIB-medlemmar som hade invändningar mot alla former av samarbete med Folkets Radio, vilket lett till en diskussion om journalistik, och om vilka ämnen som är okej att granska, samt om innebörden i ordet konspirationsteori/konspirationsteoretiker.

Det logiska vore egentligen att Svante inleder, och jag bemöter. Men nu när jag skriver det första inlägget, så tänkte jag kort rita upp själva debatten, så som jag i stora drag ser den.

Om man som individ identifierar sig själv som anti-imperialist, som många trogna FIB-vänner gör, tror jag att man har en övertygelse om att ifall man vill veta sanningen om vad sker i exempelvis Syrien, i Libyen, i Venezuela eller i Ukraina, så räcker det inte att enbart slå på P1 eller öppna Dagens Nyheter eller titta på Aktuellt. Man har en förståelse för att imperiets makt via ägande och inflytande har sina tentakler inne även på de stora redaktionerna och att man således bör, om inte avstå från att få sin omvärldsbevakning från DN och mainstream-media, så åtminstone komplettera den med alternativa källor som man tror är mindre influerande av imperialistisk propaganda och indoktrinering.

Likaledes, om man som individ identifierar sig radikalfeminist, tror jag att man har en övertygelse om att mycket av mainstream-media, även om framsteg har gjorts, är otillräcklig när det gäller jämställdhetsfrågor och jämställdhetsaspekter av viktiga frågor.

Men det intressanta är att både radikalfeministen och anti-imperialisten verkar tycka att mainstream-media är en fullgod källa när det kommer till frågor som gäller läkemedelsindustrin och telekomindustrin.

Den sedvanliga skepsisen gäller inte på dessa områden, även om kan kunde tycka att dessa två megaindustrier är precis lika inflytelserika som patriarkatet och det militärindustriella komplexet. Man skulle rentav kunna säga att dessa två industrigrenar i hög grad är invävda i de imperialistiska och de patriarkala strukturerna i världen.

Så hur kommer detta sig? Hur kan man vara så medveten om mäktiga krafters inflytande på ett område och samtidigt blind för detta inflytande på ett annat?

Min gissning är att detta beror på väldigt effektiva propagandakampanjer, som pågått under en längre tid, som har lyckats få såväl anti-imperialisten och radikalfeministen att associera alla de som ifrågasätter det officiella narrativet inom områden som rör exempelvis riskerna med mobilstrålning eller frågan om ett visst vaccin är effektivt och säkert, med Donald Trump, högerextremister och så kallat ”faktaresistenta” dårar. 

Denna polarisering är väldigt tacksam för de stora industriintressena, då de slipper argumentera i själva sakfrågan. De behöver endast peka med fingret mot Trumps fula clownansikte och mot Qanon-sekten och säga: vill du verkligen sälla dig till den skaran? 

Och det vill man givetvis inte om man är radikalfeminist eller anti-imperialist.

Samtidigt vet de journalister som kritiskt granskat exempelvis strålningsfrågan, att bilden som förmedlas i mainstream idag är lika vinklad och enögd som den bild man förmedlar av Ukraina. 

Den stora faran med detta som jag ser det är just detta: att vi inte får en saklig debatt om själva ämnet. Hur många riktiga debatter har förekommit i Sverige om de nya Covid-vaccinerna? Där de som hävdar att de är säkra och att nyttan överväger risken får bryta sina argument och sina siffror mot de som hävdar att vaccintillverkarna ännu inte har redovisat de nödvändiga resultaten från de kliniska prövningarna för att vi ska kunna säga att vaccinerna minskar risken att dö av Covid, eller att de skulle hindra smittspridning. 

Och hur mycket debatt har vi haft om vaccinpassen som är på väg att införas? Där de som anser att passen är av godo får bryta sina argument mot de som befarar att de är första steget på väg mot ett socialt kreditsystem liknande de man har i Kina. 

I en fungerande demokrati borde vi kunna ha den typen av debatter och det är också essensen i vad vetenskap är – en pågående diskussion där sanningen aldrig är skriven i sten utan hela tiden måste försvaras och kunna bemöta motargument. I stället har vi ett skyttegravskrig och en allt större polarisering. Ett dysfunktionellt debattklimat som gagnar mäktiga intressen – och som sannerligen inte gagnar vare sig anti-imperialism eller jämställdhet.

 /Per Shapiro

Hej Per, 

När jag var 12 år gammal kom jag över en bok om astronomi. Den hette Astronomi för alla och var skriven av Per Collinder. Boken fick mig att gå ut ur huset i Salbohed i Västmanland och titta upp mot himlen på natten. Med bokens hjälp började jag förstå vad jag såg. Månen, var närmast (Bara 30 000 mil) sedan Solen som var 14 MILJONER mil bort. Och alla planeterna som snurrade runt solen på avstånd som rörde sig om miljoner mil bort. Jag var fast. Sparade veckopengar i ett år och kunde köpa ett enkelt teleskop och tillbringade många kvällar utomhus. Såg hur Jupiter hade flera månar runt omkring sig och hur Venus hade faser precis som månen. När jag riktade teleskopet mot stjärnbilden sjustjärnorna så fanns plötsligt hundratals stjärnor där i stället för det tolv jag lyckats se med ögat: Och alla dessa stjärnor var fasansfullt långt borta. Den närmaste stjärnan var 946,1 miljarder mil avlägsen. (De flesta personer jag känner har ingen känsla alls för vad en miljard betyder. Ett tiokronorsmynt är ungefär 1 mm tjockt. En trave på en miljard sådana mynt har en höjd av 100 mil !!! Om man räknar 1,2,3.. ett tal i sekunden tar det 16,7 minuter att räkna till tusen. En miljon tar 11,5 dagar. Om man vill räkna till en miljard får man alltså hålla på i 11,5×1000 dagar =11,5×1000/365 år= 31,7 år. Det är alltså omöjligt att på detta sätt “räkna” till en miljard. Vi måste ju även sova och äta mm för att kunna “räkna”.) 

Men den verkligt stora upplevelsen var att bara se planeterna och uppleva ekliptikans plan. Jag insåg efter några veckor att jag inte tittade upp mot himlen. JAG TITTADE UT I ETT OTROLIGT STORT UNIVERSUM. Sedan den dagen var jag övertygad om att det jag ville ägna mig åt var naturvetenskap. Att ägna sig åt att observera det som fanns och sedan att försöka beskriva alltihop så begripligt som möjligt. Jag hade redan gjort mitt yrkesval! 

Men intresset för universum ledde mig inte ut i rymden. Tvärtom blev jag intresserad av mikro- och nanovärlden. Och av väldigt korta tider. Astronomin när jag var 12 år gammal sysslade fortfarande huvudsakligen med att observera ljuset från stjärnorna. Jag började därför undra vad ljus egentligen var och det fanns en bok på Sala bibliotek som svarade på den frågan. Den hette Vad är ljus och jag har glömt författarens namn. Men den hade svaret: Ljus är en vågrörelse där magnetiska fält övergår i elektriska. Ljus var alltså samma fenomen som radiovågor. Enda skillnaden var att våglängden var så mycket kortare för ljuset. Vi människor upplever inte alls radiovågor med våra sinnen. Det synliga ljuset och värmestrålning har vi sinnesorgan som registrerar. Jag var nu 13 år och tyvärr var litteraturen begränsad i Sala. Det fanns bara någon hylldecimeter av fysik och astronomi. Det var bara att plugga sig igenom skolan och fortsätta på universitetet. 

Det blev alltså fysik för min del och intresset för ljuset ledde vidare mot elektroner och atomer och deras växelverkan med ljus. En stor del av den upplevda världen består av materia (atomer, elektroner mm) och elektromagnetisk strålning. Efter grundutbildningen blev jag doktorand och skrev en avhandling om elektronspektroskopi, dvs hur man genom att slå ut elektroner från material och mäta deras egenskaper kan förstå det material de ursprungligen tillhörde. 1976 disputerade jag och fick anställning på fysiska institutionen i Uppsala. Jag har alltså varit fysikforskare sedan 1972 och fortsätter som 73-åring att forska. Nu som senior professor. Det finns så mycket att ta reda på om elektroner, atomer, molekyler, fasta material och strålning. Så mycket som vi ännu inte observerat och kunnat beskriva. 

Att vi lärt oss förstå elektronerna i materialen är en av de viktigaste drivkrafterna för våra moderna liv. Jag är årsbarn med transistorn. Jag föddes nämligen år 1947. Det var en grupp forskare vid Bell-laboratoriet i USA som först lyckades tillverka en transistor. Det väckte emellertid inget uppseende alls det året. Upptäckten publicerades bara i en hektograferad internskrift på labbet. Så är det ofta. Det viktigaste märks inte. Vi människor är så upptagna av annat. Denna upptäckt har emellertid möjliggjort stora delar av det som vi nu tar som självklarheter. Bland annat möjliggör den att Per Shapiro och jag nu diskuterar på FiB/K:s hemsida. Hemsidor över huvud taget skulle nämligen inte vara tänkbara utan transistorer. 

Jag är också årsbarn med en något som kallas synkrotronljuset, som också upptäcktes 1947. Det skulle också påverka mitt liv. Men det tar vi i nästa vända. All diskussion om vår tid måste ta som utgångspunkt den faktiska kunskap som lagrats upp under de sista 4000 åren av mänsklighetens historia. Jag tänker i nästa brev skriva lite om den samlade kunskapen i världen och om vad det är som ligger bakom den kunskapsrevolution vi just nu upplever. 

(efter denna introduktion återkommer Svante Svensson med ett nytt inlägg där han bemöter Per Shapiros första mejl) :

Per!
I ditt första inlägg i denna brevdiskussion tar du bland annat upp två frågor 

  1. Risk-nytta bedömningen av de nya Covid vaccinerna.
  2. Eventuella negativa effekter den elektromagnetiska strålningen från mobiltelefonsystemet.

Jag tänkte inte skriva så mycket om detta. Båda frågeställningarna är nämligen möjliga att undersöka med naturvetenskapliga metoder. (Samlingsordet vetenskap i svenska språket innefattar både humanistisk vetenskap och naturvetenskap. Jag skriver här bara om det jag själv hållit på med i 45 år: Naturvetenskap.) Och för mig är det då självklart att man använder sig av dessa. Naturen har nämligen inga hemligheter. Meningen med naturvetenskap är att utforska hur naturen uppträder och sedan försöka göra en modell av skeendet så att vi kan göra en prognos för vilka resultat vi kan erhålla. Detta gör vi genom att använda oss av de regler som gäller inom naturvetenskapen för att resultaten skall vara universella, dvs oberoende av vem som åstadkommit det hela. (Reglerna är enkla. De viktigaste: 1. Ett experiment måste beskrivas så att vem som helst skall kunna bygga en likadan maskin som man själv använt.(Detta innebär bl.a. att man inte kan ta patent på något man publicerat i en vetenskaplig tidskrift.) 2. Uppmätta resultat skall vara försedda med felgränser. 3 Andra forskare som upprepar experimentet skall inom felgränserna erhålla samma resultat. 4. Matematiska modeller skall redovisas begripligt. 5. Ett resultat publiceras bara om två oberoende andra kompetenta forskare efter noggrann genomläsning rekommenderar publicering.) Kineser, iranier, italienare, ryssar och amerikaner mfl har i naturvetenskapen samma syn på detta om de respekterar reglerna. 

Naturligtvis finns det fuskare. Forskarsamhället hyser även skurkar, men de naturvetenskapliga reglerna innebär att vetenskapen som sådan är korrigerar sig själv. Jag har för bara några år sedan själv varit aktiv för att avslöja en fuskare i mitt eget område. En person som i stället för att mäta effekter kopierade experiment och klistrade in i resultaten. Det gick bra ett par år, men sedan blev inte bara jag utan en rad kollegor misstänksamma. Och vederbörande föll, som ofta, på att han hade kopierat samma bakgrund i en mängd experiment. Bakgrunden avslöjar vilken identitet data har, precis som DNA avslöjar en våldtäktsman. Eftersom det finns åtskilliga tusen forskare i varje disciplin så är det svårt för en fuskare att överleva länge. 

Det är alltså meningslöst att diskutera frågorna 1 och 2 ovan. Sånt gör man en undersökning av och finner ut vad som var fallet. 

Du har sänt mig ett radioprogram (podd) som jag däremot tyckte var mycket intressant. Smutskastning av oliktänkare

Jag tror inte att man skall ägna vaccinationsanhängare eller strålningsoroliga särskilt stor uppmärksamhet. I varje fall inte i Sverige där en väldigt stor del av befolkningen använder sitt förnuft. Ibland har det uppstått tokrörelser, som när den s.k. THX “doktorn” (han var veterinär) gav sprutor till folk med rå malen kalvbräss som upplösts i destillerat vatten. Och han påstod sig bota allt från cancer till diabetes och blindhet. Den rörelsen försvann med “doktorns” frånfälle och kan nog räknas till samma fenomen som Maranatas helbrägdagörelser och annat liknande. THX doktorn påverkade några tusen människor och Maranata var av samma storleksordning. Men Sverige har 10 miljoner invånare. Alltså: sådant som THX doktorn eller Maranata är promillefenomen. 

Däremot är just nu resultatet av vaccinationskampanjen i Sverige ett mycket fint exempel på hur vetenskapliga framsteg räddar liv, förhindrar svår sjukdom och lidande. Det har sagts att MRNA-vaccinerna togs fram på mindre än ett år. Men då har man inte hela historien. I själva verket rör det sig om mer än 20 års idog forskning av många tusen forskare på många laboratorier världen över. Det är enkelt för envar att gå in på Folkhälsomyndighetens statistiksida och själva se hur effektivt pandemin bekämpas med vacciner. 

Det centrala i ditt radioprogram är enligt min mening det du tar upp om den statliga desinformationen. Vi i FiB/K upplevde ju detta särskilt starkt när vi var unga under IB affären 1973. Om någon hade sagt innan avslöjandena att Sverige hade en underrättelseapparat som registrerade tiotusentals medborgare. Att staten skickade in provokatörer i svenska föreningar – ja då hade vederbörande avfärdats som troende på konspirationsteorier. Men IB fanns ju i verkligheten. Vi konfronterades med ett statligt ljugande som verkligen var en desinformationskampanj. FiB/K var inga konspirationsteoretiker, och tidningens existens möjliggjorde publicering och grävande journalistik. Nästan 20 år senare avslöjade Bjarne Stenquist i DN att hemlig rörelse (“Stay behind”) hade lagrat vapen mm i landet. Den rörelsen samarbetade med västliga underrättelsetjänster och var också totalt okänd för allmänheten och även för nästan alla riksdagsmän. Detta var inte heller en konspirationsteori. Rörelsen fanns i verkligheten. 

Du har som sagt gjort ett fint program om desinformation i Sverige. 

Och du har tagit upp försvarsminister Hultquists sensationella prat om “Den djupa staten” i Sverige. Det är konstigt att inget media i landet har spunnit vidare på detta. Vad menade han med uttrycket, vem utser denna “stat”? Det finns massor av frågor att ställa. Om det finns en organisation som anser sig vara “djupare” än den officiella så är det väldigt oroande. 

Det finns också ett större perspektiv. Alla stormakter bedriver desinformation i stor skala: USA, Ryssland, Kina, England …… Listan är lång. Internet ger otroliga möjligheter att sprida listigt formulerade lögner. Vi som bor i ett litet land måste försöka förstå vad detta innebär. Det vi faktiskt kan använda oss av är vårt kritiska förnuft. Och av det vi har lärt oss i skolan. Men då måste man även vara beredd att använda sig av det grundskolan lärt ut förstås. Och så är ofta inte fallet. 

Väldigt många påståenden kan man förkasta bara genom det faktum att de strider mot naturlagarna. Du kan finna flera exempel på sådant i en artikel jag skrev för fem år sedan: Gå till oldfib.se och sök på Svante Svensson 16 november 2015
Jag tror att detta är det viktigaste av allt: Att ge medborgarna råg i ryggen att själva pröva olika påståenden mot grundskolans kunskaper. Väldigt mycket fastnar i ett sådant filter. 

 / Svante Svensson 

Tack Svante för ditt inlägg. 

Vetenskapen kan sägas vara en pågående diskussion. Ibland kan det finnas en sanning som känns slutgiltig, men vetenskapens historia lär oss att de flesta ”sanningar” för eller senare blir föremål för omprövning eller justering. Och därför kan vetenskapen bara överleva ifall det fria och öppna samtalet överlever. Sanningen kan bara triumfera i egenskap av att den får utmanas och försvara sig med argument och bevisföring. Den kan aldrig triumfera genom att förbjuda meningsmotståndaren att föra fram sina argument och sina bevis.

I pilotavsnittet till Folkets Radio säger fysikprofessorn Max Tegmark (min bror) skämtsamt att när Galileo kom och sa att jorden snurrar runt solen kom “påvens faktagranskare” och sa att han hade fel och att han gjorde bäst i att tiga. Länge fanns Galileos bok med på listan över förbjudna böcker.

Det senaste året har vi sett en galopperande censur på (anti-)sociala medier. Vår tids så kallade fact-checkers patrullerar nätet och raderar och flaggar alla poster som på något sätt ifrågasätter det officiella narrativet gällande pandemin. Jag vet inte hur många gånger som någon velat tipsa mig om en intressant intervju med en forskare, en vetenskaplig artikel eller en debattartikel full med forskningsreferenser, men så när jag klickar på länken så har den tagits ned från Youtube, Facebook eller Twitter.

Så har det dykt upp alternativa sajter, exempelvis Bitchute och banned.com där man fortfarande kan se klipp som censurerats från mainstream. Som detta klipp, där mRNA-vaccinernas upptäckare intervjuas om sina farhågor gällande de nya vaccinerna.  https://www.banned.video/watch?id=60e623f836819249dd27b9aa

Dr. Robert Malone, som alltså har varit med om att uppfinna den teknologi, mRNA som de nya vaccinera bygger på, hade tidigare i sommar låtit sig intervjuas om sina farhågor i Bret Weinsteins vetenskapspodd Dark Horse.  

Repressalierna lät inte vänta på sig. Podden plockades snart ned från Youtube, Weinstein varnades och den delen av Malones CV som är relevant i sammanhanget – att han varit med om att utveckla mRNA-tekniken –  raderades från Wikipedia. 

Ingen som får sin information via mainstream kommer någonsin höra talas om Robert Malone igen. Han är förpassad till Orwells minneshål.

Du skriver, Svante apropå risk-nytta-bedömningen gällande de nya vaccinerna samt eventuella negativa effekter av mikrovågsstrålning att ”Det är meningslöst att diskutera frågorna… Sånt gör man en undersökning av och finner ut vad som är fallet”. 

Frågan som inställer sig hos mig hur man ska tolka dig här?

Om det inte är meningsfullt att diskutera dessa frågor, är då intervjun med mRNA-vaccinets skapare överflödig? 

Den tid vi nu lever i påminner allt mer om Orwells 1984. Det finns ett Sanningsministerium (där WHO är en viktig filial) som talar om hur det förhåller sig, och i princip alla som emotsäger ministeriets ”sanningar” tystas, censureras, bannas av ”Kommunikationsministeriet” (Silicon Valley) och i många fall bestraffas oliktänkare karriärmässigt. Att i ett sådant klimat bedyra att oavsett vilket vetenskapligt spörsmål det handlar om så ”gör man en undersökning och finner ut vad som är fallet”, framstår för mig tyvärr som ganska utopiskt. Du skriver vidare att “Naturligtvis finns det fuskare. Forskarsamhället hyser även skurkar, men de naturvetenskapliga reglerna innebär att vetenskapen som sådan är korrigerar sig själv.”

Jag önskar att jag kunde dela din optimistiska övertygelse om att forskarvärlden även inom de branscher där det står tiotusentals miljarder kronor på spel skulle vara en fristad från vår orwellska tidsanda. Men för det första råder en brist på den för vetenskapen så viktiga transparensen. Dr. Peter Doshi, redaktör vid British Medical Journal är en av få framstående forskare som vågat framföra kritik mot de kliniska prövningarna av de nya vaccinerna. Och  han har i sammanhanget konstaterat att vaccintillverkarna vägrar tillhandahålla rådata från prövningarna, så att i viss utsträckning får vi helt enkelt ta dem på orden när de säger att vaccinerna är säkra. Ett annat sätt att uttrycka saken är att det är vaccintillverkarna som får utöva tillsyn över sig själva. 

Och för det andra så har vi inte en journalistik som förhåller sig till vaccintillverkarna på det kritiska och oberoende sätt man kunde förvänta sig. Det blir i stället olika ”obskyra” sajter som publicerar de kritiska artiklarna/intervjuerna/forskningsresultatet medan mainstream huvudsakligen inte rapporterar om något som går emot Sanningsministeriets officiella narrativ.

Ett exempel är denna, i mitt tycke utmärka analys av Pfizers kliniska prövningar, som väcker frågor om brister i de kliniska protokollen och som visar att Pfizer tycks ha brutit mot sitt eget forskningsregelverk och att amerikanska FDA låtit detta passera. https://greatgameindia.com/pfizer-manipulated-vaccine-trial-protocols/ 

En forskare med god insyn skickade mig länken, som alltså går till sajten GREATGAMEINDIA. Men testa att googla fram detta avslöjande. Mainstream tycks ignorera detta fullständigt, trots att det rimligtvis borde ha ett stort nyhetsvärde med tanke på att det här handlar com nödgodkännandet av vaccin för målgruppen barn.

När detta är sagt så finns vill jag också vara tydlig med att jag ser väldigt mycket som är problematiskt i den alternativa informationssfären. Sedan jag startade Folkets Radio har jag fått en helt annan inblick i denna värld. Jag är med i olika alternativa och (självutnämnt) ”vakna” mailgrupper och sociala medier-grupper. Och något som slagit mig är hur dessa forum ideligen ”spammas” med olika sensationella ”avslöjanden” och extrema konspiratoriska teorier, påminnande en hel del om Q, den nätbaserade konspirationsteorin i USA som, med ständiga ”ledtrådar” – the Q-drops” – sysselsatte och avledde sina följare från verklighetens och vardagens ämnen. Det är också slående hur vissa individer i dessa nätverk kan posta ett 40-tal långa inlägg/mail om dygnet. Jag kan inte låta bli att fråga mig om det bakom vissa alias inte finns ett team av ”troll” som sitter och matar ut en massa smörja. 

Detta spammande fyller två syften som jag ser det. 

Dels kan de mainstream-journalister som har tillträde till grupperna när så önskas saxa ur smörjan och visa upp för allmänheten vilka stollar dessa vaccinskeptiker och ifrågasättare är,  att där inte finns något att ta på allvar. 

Dels tröttar det ut alla övriga människor i den alternativa sfären som kanske skulle ha kunnat bidra med sina kritiska perspektiv. 

Och dessutom, precis som i fallet med Q fungerar det som en sorts pornografi, med ständigt nya adrenalinkickar. Senaste veckan har det handlat mycket om fyndet av grafenoxid i vaccinet, som påstås göra de vaccinerade magnetiska och styrbara via 5G. Tydligen är ämnet extremt giftigt också – om ett par år förutspås halva mänskligheten vara död, enligt en del klipp som sprids.

Och precis som med sedvanlig pornografi har dessa ständiga ”Q-drops” en avtrubbande effekt. Mannen som tittar på porr kanske tappar lusten för sin verkliga (icke-virtuella) partner. I dessa alternativa mediasfärer blir folk också avtrubbade. Vem vill researcha ”osexiga” biverkningsrapporter om myokardit eller koagulationsrubbningar, när rapporterna om grafenoxidet som kommer få oss att dö som flugor är så mycket mer upphetsande.

Det man kan konstatera att en sansad diskussion i vetenskaplig och yttrandefrihetlig anda knappast har förutsättningar att föras längre. Inte i mainstream där man är alltför rädd att avvika från Sanningsministeriets linje, inte i (anti-)sociala medier där censur och ”fact-checkers” blockerar det mesta som ifrågasätter sanningsministeriets påståenden och inte heller i den alternativa mediesfären där den sakliga kritiken drunknar i det högljudda nonsens som denna sfär spammas med. Man kan fråga sig vilka krafter som tjänar på denna extrema polarisering som omöjliggör ett intelligent samtal?

Mitt mål är att Folkets Radio ska förbli ett journalistiskt forum som inte rättar sig efter något sanningsministerium men som inte heller låter sitt kritiska granskande avtrubbas i bruset av Q-liknande sensationspornografi. 

Med önskan om en fortsatt skön sommar! 

/Per Shapiro

Hej Per, 

Visst kan man hitta personer som verkligen blivit illa behandlade i vetenskapshistorien. Den mest berömda är nog Ignaz Semelweiss, som var den förste att förstå betydelsen av hygienåtgärder för att förhindra smittspridning. Det skedde innan Pasteur hade funnit sambandet mellan bakterier och många infektionssjukdomar, så Semmelweis blev fruktansvärt motarbetad av kollegorna på allmänna sjukhuset i Wien.

Skälet var att det faktiskt var läkarna själva som spred den dödliga barnsängsinfektionen genom att gå från obduktionssalarna direkt till förlossningssalarna utan att tvätta händerna. Semmelweis blev så till den milda grad motarbetad att han till slut förlorade förståndet och hamnade på sinnessjukhus. Det finns mycket att lära av Semmelweiss öde. Men Robert Malone kan inte jämföras med Semmelweiss.

Malone föreslog 1988 att man skulle i princip kunna utnyttja messenger-RNA som vaccin genom att sätta in det i en liten nanopartikel (som då skulle vara en slags fettkula). Men han kunde förstås inte då förstå hur mycket man skulle vara tvungen att utveckla nanotekniken och tekniken att framställa MRNA. Och han lämnade snart området. Det är helt andra forskare förverkligat ett praktiskt användbart MRNA vaccin.

Framförallt gäller det den ungerskfödda forskaren Katalin Karikó. Det finns en bra artikel från Läkartidningen. Det händer ofta i sådana här lägen att folk som lite grand berört en upptäckt bullrar i media. Nästan varje år att får vi som är aktiva forskare i fysik mailboxen belastad av någon som anser att årets Nobelpris “egentligen” skulle gått till vederbörande. Precis som det på fotbollsmatcher alltid finns åskådare som anser att andra laget “egentligen” skulle haft straff och vunnit.

Karikó:s avgörande manuskript är från 2005. Medan Malone lämnade fältet över 15 år dessförinnan. Man kan läsa om “Dr. Malone” på tyska Wikipedia. Och på många andra seriösa hemsidor. Han är inte undangömd.

Du skriver sympatiskt att vetenskapen skall ses som ett samtal. (När jag här skriver vetenskap avser jag bara NATURvetenskap. På svenska språket kan man inte få fram skillnaden mellan Scholar och Scientist.) På sätt och vis är det så. Men det är inte som ett vanligt samtal vid kaffebordet.

Nobelpristagaren Ilya Prigogine skrev att det viktiga med Galilei var att introduktionen av den vetenskapliga metoden möjliggjorde en dialog med naturen själv. (Ilya Prigogine och Isabelle Stenger, Ordning i Kaos – människans nya dialog med naturen ISBN 3
91-7776-016-24). Vi kan ställa frågor till naturen. Ett grundläggande exempel studerades av Galilei och Newton: Hur faller en kropp till marken? Har den t.ex. hela tiden samma hastighet? (Aristoteles hävdade konstant hastighet efter att ha mätt kroppars hastighet under vatten.) Genom att göra ett experiment så kan vi få svar.

Men svaret behöver inte vara enkelt. På jorden är det inte bara tyngdkraften som verkar. Luftmotståndet finns också. Vilket gör mätningen komplicerad! Och det tog lång tid för mänskligheten att förstå hur det ligger till. (Läsarna kan göra ett litet experiment: Ta ett papper och släpp det i golvet. Skrynkla sen till pappret till en liten boll och gör samma sak. Aristoteles var inte dum. Men det var genialiskt av Galilei att förstå att om man kan eliminera luftmotståndet så faller alla kroppar likadant med acceleration mot marken.)

Experimentell vetenskap handlar om just detta. Fysik handlar i grunden om allt som går att mäta. (Din bror håller säkert inte med om detta. Han har i en populär bok framfört åsikten att allt i universum är matematik. Jag (och min kollega Ulf Danielsson) skulle aldrig skriva så utan ungefär så här. “Vad bra att nästan allt som vi har lyckats mäta ofta kan hyggligt beskrivas med matematiska modeller. Och förvånansvärt ofta med en märkvärdig precision”.)

I slutändan har det lett till att vi kan göra matematiska modeller av det som sker och därmed kan vi göra allt säkrare prognoser. Dvs vi kan förutse vad som skall hända en liten bit in i framtiden. Världen blir då mer begriplig. Och vi kan alldeles själva kontrollera vad som är fakta och vad som är konspirationsteorier. Det räcker väldigt ofta med vanliga grundskolekunskaper. (På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns en läsvärd artikel: Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning).


Under mina många populärföreläsningar har det alltid visat sig att de flesta människor har en hyfsad förståelse för tal upp till cirka en miljon. Men en miljard är svårt att förstå. Jag avslutar därför med en liten räkneuppgift:

Någon har byggt en maskin som kan tillverka vaccindoser. Den är rätt snabb för den kan få fram en dos i sekunden. Hur lång tid tar det då för maskinen att göra en miljard doser? Och vidare: Det finns ungefär 7,7 miljarder människor på jorden. Hur lång tid tar det för maskinen att göra två doser till alla människor på jorden? Den som kommer med rätt svar har en del att fundera på.
I nästa nummer av FiB/K kommer jag be redaktören att publicera svaret.

/Svante Svensson

ANNONS

Välkommen med dina synpunkter!