Vad kommer sen?

0

Strax efter att Margot Wallström tillkännagivit misslyckandet att få regering och riksdag att godkänna FN-konventionen mot kärnvapen avgick hon. Låt oss nu bortse från hennes bisarra feministiska utrikespolitik. En som gillade feministisk utrikespolitik var ju USA:s före detta utrikesminister Madame Albright – efter att ha genomfört USA:s handelsembargo mot Irak som bidrog till ca en halv miljon barns död – varav åtminstone hälften var av kvinnligt kön.

Visst fanns det några markeringar av självständighet hos Margot Wallström, till exempel det formella accepterandet av Palestina som en egen stat. Men i det stora hela accepterade hon att låta Sverige ställa in sig i kön av jasägare till USA:s utrikespolitik. Med en ny utrikesminister är risken stor för mer av ”Följa John-lekar” efter John, det vill säga USA. Den ökade Nato-anpassningen får Sverige att likna Sydkorea. Inga-Britt Ahlenius, min f d chef för Riksrevisionsverket och senare chef för FN:s internrevision tog bladet från mun om FN:s generalsekreterare Bank I-moon och Sydkorea på en stor konferens för bland annat internrevisorer för ett år sedan. Hon förklarade att USA ville ha en mer följsam
generalsekreterare i FN än Kofi Annan och föreslog därför den sydkoreanske f d utrikesministern Bank I-moon och lade till: ”Och alla vet ju att Sydkorea inte har någon egen utrikespolitik utan bara USA:s egen.” Det är just det ödet som väntar en svensk utrikesminister framöver om man ska fortsätta USA-anpasningen.

Välkommen med dina synpunkter!