logo

DEBATT

Fem anledningar till att vi bör ha värnplikt

Värnplikten har åter blivit aktuell då försvaret inte lyckas fylla leden med yrkessoldater. Trots ett starkt folkligt stöd för allmän värnplikt verkar regeringen dock inställd på att endast komplettera med värnpliktiga. Den sittande Värnpliktsutredningen skall ”föreslå lämplig balans mellan plikt och frivillighet”, men allmän värnplikt är alternativet till ett yrkesförsvar. Värnplikten är inte, som utrikesminister Margot Wallström ville få det till, ett sätt att sysselsätta ungdomar med allt från hemtjänst till att kratta löv. Syftet med den allmänna värnplikten är ett folkförankrat totalförsvar, vilket inte är detsamma som att alla måste genomgå vapenutbildning, även civilförsvaret ingår.

1. FÖRSVAR AV HELA LANDET. 

Allmän värnplikt krävs om hela territoriet skall försvaras. I dag finns endast några hemvärnsbataljoner mellan Stockholm och Boden. Gotland är nästan helt utan försvar. Med allmän värnplikt där utbildningen sker i det egna länet skapas ett rikstäckande försvar där de värnpliktiga snabbt kan mobiliseras och där varje värnpliktig känner att försvaret gäller hembygden. Det är inte detsamma som att vi skall bygga nya kaserner. Här handlar det om en modern flexibel decentraliserad utbildningsverksamhet.

2. FÖRSVARSMAKT SOM BIDRAR TILL FRED OCH AVSPÄNNING.

Ett värnpliktsförsvar bidrar till att minska spänningarna i Östersjöområdet. Det kan bara användas för det egna landets skydd och ingen stat i vår omgivning behöver känna sig hotad. Med ett yttäckande försvar frestas inte andra att fylla ett vakuum och besätta delar av vårt territorium. Risken minskar att vi blir en tummelplats för rivaliserande stormakter.

3. FÖRSVARSVILJAN.

Försvarsviljan stärks av allmän värnplikt. Då det är en plikt som gäller för alla, kvinnor som män, finns ingen annan drivkraft för försvarsstyrkorna än landets skydd. Det finns inga särskilda karriärvägar, pengar att tjäna eller meriter från deltagande i utlandsoperationer att locka med, i motsats till vad som gäller för yrkesförsvaret. Risken bortfaller helt att endast de som är intresserade av det militära som sådant rekryteras. Den förre finske försvarschefen Gustav Hägglund är emot Natomedlemskap då militärallianser och yrkesförsvar är det ”nationella försvarets svanesång”. 

4. MEST FÖRSVAR FÖR PENGARNA.

Försvaret måste få kosta. Men det insatsförsvar vi har i dag ger lite för pengarna. Ny Jas Gripen, ny ubåt och andra dyra vapensystem håller på att tränga ut truppförbanden. De vapensystemen behövs också, men ger oss inte territorialskydd. Det är ett försvar anpassat till Nato. Ett värnpliktförsvar kräver viss ökning av försvarsanslagen, men inga orimliga nivåer och är ändå billigare än ett yrkesförsvar. Finland kan mobilisera mer än 200 000 värnpliktiga och har lägre försvarskostnader än Sverige. 

5. DEMOKRATIFRÅGA. 

Den allmänna värnplikten drevs fram i vårt land under senare delen av 1800-talet av folkliga krafter som motvikt mot den militarism och aktivism som frodats i reaktionära kretsar. Den allmänna värnplikten var en medborgerlig skyldighet men också en medborgerlig rättighet att få delta i landets försvar. Därmed blev allmänna värnplikten ett led i demokratiseringen av samhället. De som i dag har varit med och avskaffat värnplikten är samma politiker som vill ha oss med i Nato. De skyr ett folkförankrat försvar. 

Lars-Gunnar Liljestrand

DEBATT

Sverige förstastyrka i Nato?

Sören Sommelius

Baltops 2019 – så hette sommarens jättelika militärövning som pågick i södra Östersjön i juni. Det var den 47:e i ordningen av Baltic Operations. Ledd av USA, Natodominerad, riktad mot Ryssland och med Sverige som synnerligen aktiv part. Men i Sverige handlade det främst om en speciell del av övningen, JEF. Joint Expeditionary Force, en brittiskledd snabbinsatsstyrka där Sverige har en viktig roll. Men vad har vårt land med JEF att göra? FiB/Ks Sören Sommelius ställer frågan.

DEBATT

Olagliga sanktioner mot Iran

Peo Österholm

USA-Iran – vad beror konflikten på? Konflikten? Men det är ingen konflikt, lika lite som Israel-Palestina är en ”konflikt”. Det handlar i stället om utpressning, hot, ensidiga övergrepp, olagliga sanktioner. Om en regim torterar en politisk fånge – är det en ”konflikt”?