logo

DEBATT

SEX HÄNDELSER som belyser NATO:s natur

Atlantpakten Nato, North Atlantic Treaty Organization, bildades som en försvarsallians mot Sovjetunionens påstådda planer på expansion i Europa. Pakten är USA:s instrument för militär kontroll över Västeuropa men har sedan 1999 fått en ny roll, skriver Christer Lundgren


1. BILDANDET

Nato bildades 1949 av USA och Kanada samt tio europeiska stater. Koreakriget 1950–53 ledde till att medlemsstaternas krigsmakter svetsades samman under USA:s ledning och att Turkiet och Grekland anslöts. Natos förste generalsekreterare, Lord Ismay, definierade organisationens uppgift som ”att hålla ryssarna ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”, det vill säga att hindra avspänning med Sovjetunionen och säkra USA:s herravälde över Västeuropa.

2. KÄRNVAPEN
I december 1954 beslutade Natos ledare att atomvapen skulle sättas in redan i inledningsskedet av ett krig mot Sovjetunionen. Denna doktrin är fortfarande grunden i Natos strategi. Trots Icke-spridningsavtalet 1968 utplacerade USA kärnvapen i Västeuropa och drog in Natoländerna i sin kärnvapenplanering (nuclear sharing). Från december 1979 utplacerades kryssningsmissiler och Pershing II-robotar och andra kärnvapen i Tyskland och andra länder.

3. TYSKLAND
Västtyskland införlivades i Nato den 9 maj 1955. Den främsta anledningen var att utan tyska soldater hade Nato inte tillräckliga markstyrkor för ett eventuellt krig med Sovjetunionen. General Adolf Heusinger, som tidigare hade varit Adolf Hitlers arméstabschef, var chef för västtyska Bundeswehr 1957–1961 och var därefter Natos stabschef 1961–64. En omedelbar konsekvens var att Warszawapakten bildades den 14 maj 1955.

4. JUGOSLAVIEN
Warszawapakten upplöstes 1991. Då inleddes styckandet av Jugoslavien. Natos flyg- och flottstyrkor spelade en nyckelroll i kriget i Bosnien och i vapenembargot och de ekonomiska sanktionerna mot Federala republiken Jugoslavien. 1999 återstod republikerna Serbien och Montenegro i Federala republiken Jugoslavien. Då inledde Nato 78 dagars bombning av Jugoslavien för att med stöd av terroriströrelsen UÇK, på engelska benämnd KLA, rycka loss den autonoma regionen Kosovo från Serbien. USA hotade med bombmattor över Belgrad. Sedan byggde USA en jättelik militärbas, Cape Bondsteel, på tidigare alliansfritt område. Demonstranter i Belgrad gav akronymen Nato ny innebörd: New American Terrorist Organization.

5. AFGHANISTAN OCH LIBYEN
I april 1999, medan bombningen av Jugo-
slavien pågick, firade Nato 50-årsjubileum
och antog en ny strategisk doktrin som förvandlade organisationen från en geografiskt begränsad försvarsallians till en offensiv krigsallians. Efter terroristan-
greppen i USA den 11 september 2001 åberopade Nato för första gången artikel 5 i Natostadgan om kollektivt försvar mot angrepp. Nato övertog senare befälet över ISAF-styrkorna i Afghanistan – trupper från 42 länder, däribland Sverige. I Libyen 2011 hjälpte Natoländer (och Sverige) terrorister att störta ledaren Muammar Gaddafi och landets regering och förvandla ett av Afrikas mest välmående länder till ett kaotiskt slagfält, en härd för terrorism och en port för flyktingströmmar till Europa.

6. ÖSTEUROPA
I Europa diskuterades på 1990-talet möjligheten till samverkan med Ryssland. USA var emot avspänning och uppmuntrade i stället antiryska stämningar. Nato utvidgades med tio nya aggressivt antiryska medlemmar – ett brott mot löftena till Sovjetledarna i samband med Tysklands återförening. Östutvidgningen slog i taket efter att en Natovänlig profascistisk kuppregim tagit makten i Ukraina. Krims invånare begärde i en folkomröstning att få återgå till moderlandet Ryssland, vilket accepterades. Rysslands oro för att dess viktiga flottbas Sevastopol skulle falla i USA:s eller Natos händer var därmed undanröjd.

Christer Lundgren

DEBATT

Sverige förstastyrka i Nato?

Sören Sommelius

Baltops 2019 – så hette sommarens jättelika militärövning som pågick i södra Östersjön i juni. Det var den 47:e i ordningen av Baltic Operations. Ledd av USA, Natodominerad, riktad mot Ryssland och med Sverige som synnerligen aktiv part. Men i Sverige handlade det främst om en speciell del av övningen, JEF. Joint Expeditionary Force, en brittiskledd snabbinsatsstyrka där Sverige har en viktig roll. Men vad har vårt land med JEF att göra? FiB/Ks Sören Sommelius ställer frågan.

DEBATT

Olagliga sanktioner mot Iran

Peo Österholm

USA-Iran – vad beror konflikten på? Konflikten? Men det är ingen konflikt, lika lite som Israel-Palestina är en ”konflikt”. Det handlar i stället om utpressning, hot, ensidiga övergrepp, olagliga sanktioner. Om en regim torterar en politisk fånge – är det en ”konflikt”?

DEBATT

Sarajevo-listan och fredsbomberna över Balkan

Mats Parner

Den 32-årige serben och tvåbarnsfadern Novak Djokovic är en av världens främsta tennisspelare med 15 vunna Grand Slam-titlar. Björn Borg erövrade 11, även det imponerande, dock vid en tid med klart beskedligare konkurrens.

DEBATT

Kerstin Käll svarar Britta Ring!

Kerstin Käll

Britta Ring har kommenterat intervjun med mig i nr 5/2019 av FIB/K. Hon vänder sig mot att jag är motståndare till legalisering av cannabis och argumenterar mot målsättningen ”Ett narkotikafritt samhälle”.