logo

NYHETER

"Vi retar ryssarna med Northern wind"

Bertil Kantola, pensionerad överstelöjtnant om Northern wind övningen. Foto: Per Norell 

2019-04-08

En hemvärnare kördes ihjäl av ett stridsfordon under den stora manövern Northern wind i mars i år. Det var den tredje allvarliga olyckan under vinterövningar på senare år. Vid samma tid för två år sedan gick ett  bärgningsfordon 90 under övning väster om Boden igenom isen vid sjön Lule-Altervattnet och vattenfylldes. En man drunknade. I februari i år gick ett stridsfordon 90 under en bataljonsövning igenom isen på Vändträskån nära Boden, men då klarade sig alla.

Att hemvärnare som B-styrka förlägger sig dolt inne i ett buskage för att där omgångsvis vila medan kamraterna spanar i närheten är professionellt. De ska inte upptäckas. I en verklig krigssituation skulle därför det kunna hända, som nu hände, att ett stridsfordon far rakt över några tältdelar med en sovande människa inuti.

Men på övning får det förstås inte ske. Min omedelbara reaktion, när jag fick höra om olyckan, var: detta visar, att vi behöver öva!

När vårt tidigare så stora försvar var igång, fogades fortlöpande erfarenhet till erfarenhet. Böcker om säkerhetsbestämmelser hörde till de tråkigaste läxorna under den militära utbildningen, men de togs på allvar. Yrkesbefälen såg från värnpliktskull till värnpliktskull vad som kunde hända och hur olyckor kunde förhindras, och varje repövning gjorde återkommande värnpliktiga säkrare och säkrare.

Det är inte stora manövrar som är olycksfallsrisken, det är oövade soldater på manöver. Övar man inte regelbundet under realistiska förhållanden, kommer – ifall kriget kommer – folk att dö av olyckor då, när de så desperat behövs.

– Vi var 30.000 på Nordanvind, och då klarade sig alla, kommenterar förre jägarregementsofficeren Oskar Skoglind och syftar på den sista stora manövern innan värnplikten lades i malpåse. Han deltog i Northern wind också.

Jag vänder mig till Bertil Kantola från Männikö, pensionerad överstelöjtnant som också utbildats i Finland, för att få höra hans syn på den nyss timade stora manövern, som även inkluderade förband från Finland, Norge, Storbritannien och USA.

• Hur ska man se på Northern wind ur en neutralitetspolitisk synvinkel?

– Vi är ju inte neutrala på något sätt. Att man övar, det är bra. Att vi övar med kompisarna finnen och norrmannen är bra. Men jag tycker inte om att en stormakt är där och styr, underförstått USA och dess högste chef.

– Stormakter har alltid styrt. Ta fram historieboken, så ser du hur det har gått för små nationer. Historieboken är mitt enda rättesnöre.

– Det är bäst att ha ett försvar av någon klass, då kanske det blir fredsbevarande. Omvänt har man ett vakuum. Det händer inget, där det är tomt. Närmare bestämt är det en annan makt som tar området, när det är tomt.

•Ur samma synvinkel, vad innebär det, att Nato-förband deltog?

– En sak är säker: att vi retar ryssarna, vår närmaste stormaktsgranne. Helt säkert!

– Ryska officerare brukar säga mig, att när vi har en liten yrkesarmé (Bertil översätter nu ett middagssnack fört på ryska i Sankt Petersburg för tre år sedan)… »När ni har en liten yrkesarmé är det ett tecken på, att ni inte vill försvara er.«

– Signalen att vi har en liten yrkesarmé är en farlig signal till stormakterna. Eller en bra signal för stormakterna, men en farlig för oss.

• Finland då?

– Finlands deltagande är en helt annan sak. Finland och Sverige ihop blir två och en halv gånger större och starkare, under förutsättning att vi återgår till värnplikten. Ett klart alternativ att föredra framför Nato.

– Finnarna börjar bli lite tveksamma över vår lilla armé, det är så få som vet vilken klass vi har på den. Man tror, att där det är försvar är det kraft och förmåga. Men om man tittar på vad vi har, är det väldigt lite.

Björn Forseth

NYHETER

Margot Wallströms demokratioffeniv

På regeringens hemsida gick utrikesminister Margot Wallström den 23 augusti ut med en debattartikel till stöd för Litauen i samband "trettioårsjubiléet av 'den baltiska vägen'". Hon skriver bl a förlande...

NYHETER

Stor ilska bland folket!

Jan Fredriksson

Över 14 500 helsingborgare vill ha en folkomröstning om sitt energibolag, Öresundskraft. Det är resultatet av tre månaders namninsamling mot kommunledningens planer på att sälja kommunens energibolag som förser stora delar av kommunen med fjärrvärme, el, fibernät med mera.