En våg av kvinnlig kraft

0
951

Bilden av den muslimska kvinnan som en passiv, förtryckt slöjbärare har förändrats. Sarah Delshad, grundare av Muslimska feminister, hittar starka förebilder via Muslimgirl.com.

Hon har vid 23 års ålder stått på Forbes lista som en av de mest tongivande rösterna under trettio inom media. Som ynka 25-åring utnämndes hon av CNN till en av de tjugofem mest inflytelserika muslim-amerikanerna. Jag kan inte undgå att drabbas av mindervärdeskomplex som blivande 30-åring (om ångesten över det berömda trettio flåsar mig i nacken? Absolut.) Nog om min åldersnoja, och låt oss begrunda det mäktiga över Amani al-Khatahtbeh. En kvinna vars namn jag tyvärr inte tror många känner till i Sverige, men onekligen borde.

Som 17-åring startade hon Muslimgirl.com i sitt flickrum, i början främst som en blogg med vision att bli en oas för den muslimsk-amerikanska tjejen. Hon var frustrerad över hur den muslimska kvinnan underrepresenterades i det mediala bruset, och suktade efter mer synlighet. Idag tio år senare är varumärket Muslim Girl en självklar plattform bland muslimamerikanska tjejer, med tio tusentals följare världen över och under 2018 hade hemsidan över 1,7 miljoner besökare.

Varumärket lyfter inspirerande kvinnor, snackar populärkultur, relationer och politik, och räds inte att kritisera både stater, patriarkatet och Trump. Hemsidan folkbildar och opinionsbildar, gick från blogg till business och idag är Amani al-Khatahtbeh en amerikansk samhällsröst med både räckvidd och makt.

Plattformen har bland annat ett samarbete med den enorma amerikanska bildbanken Getty Images, där MuslimGirl har bidragit med en fotosamling av stärkande bilder av den muslimska kvinnan. De bilder som fanns innan samarbetet var, gott och kort, nedslående och inte särskilt talande för målgruppen. Bildbanken kompletterades med bilder av muslimska kvinnor från olika typer av bakgrunder, åldrar och hudtyper. För nog är muslimska damer knappast särskilt homogena. Lika lite som vi kan tala om kvinnor generellt som homogena, kan vi tala om muslimska kvinnor som homogena.

Porträtten från vänster till höger: Ibtihaj Muhammad (amerikansk fäktare och olympisk bronsmedaljör i sabel 2016), Linda Sarsour (aktivist och direktör för Arab American Association), Ilhan Omar (somalisk-amerikansk politiker och aktivist) och Malala Yousufzai (pakistansk utbildningsaktivist och Nobelpristagare). Bild: Karin Sunvisson

Muslim Womens Day, som infaller 27 mars varje år, startades även av MuslimGirl och är en världsomfattande girlpower-boom för den muslimska kvinnans livsutrymme och kraft. Dagen har funnits sedan 2017 och startades som en reaktion på Trumps seger 2016.

Nu mer än någonsin behöver muslimska kvinnors rättigheter och representation uppmärksammas. Som obotlig optimist-feminist är jag helt övertygad om att framtiden är ljus och när jag blickar tillbaka på 10-talet så slås jag av stora framsteg för den muslimska kvinnans äganderätt. Som opinionsbildare har jag genom åren ett flertal gånger kastas in i (många gånger mindre lyckade…) debatter om slöjans vara eller icke-vara.

Framtiden känns dock förbi debatter om yttre attribut och en ny våg av kvinnlig kraft äger rum. Det har utan tvekan varit den muslimska kvinnans decennium, konstaterar jag för mig själv när jag gör research inför den här texten och slås av allt från populärkulturella slöjbärande fenomen, till mäktiga amerikanska kongresspolitiker (kika in Ilhan Omar och Rashida Tlaib), till enorma omslag av slöjbärande kvinnor. Jag slås av aktivister som Linda Sarsour (kvinnan var för sjutton en av huvudarrangörerna bakom kolossala Women’s March i Washington!) och jag slås av inflytelserika muslimska damer som influencers. Jag slås av orubbliga idrottare som Ibtihaj Muhammad, slöjbärande i marknadsföring hos globala jättar som H&M och Nobelpristagare som Malala Yousafzai. Jag slås av bästsäljande författare som Sabaa Tahir och Tahereh Mafi, och nystartade europeiska moskéer där män och kvinnor ber tillsammans och där kvinnor kan vara imamer.

Schablonbilden av den muslimska kvinnan som oförmögen är något vi länge dragits med, men som nu mycket tydligt krackelerar och vi lever numera i en värld med en hel del muslimsk kvinnokraft. Och om vi ännu bara sett början? You bet!


Artikeln publicerad i FiB/K nr 2-2020

ANNONS

Välkommen med dina synpunkter!