Att bygga högt har varit en mänsklig strävan och tävlan i hundratals år. Magnus Bredelius flyttar några höga byggnader till Göteborg för att se vad som händer.
Artikeln publlicerad i FiB/K nr 4-2021
Text: Magnus Bredelius
De tre torn vid Svenska Mässan i Göteborg, som går under namnet Gothia Towers, är 77, 82 respektive 100 meter höga. Från den västra kanten på det västra tornet till den östra på det östra är det 200 meter. Om man placerade St. Peterskyrkan i Rom på samma plats, hade den varit 20 meter längre än de tre tornen. Om man hade ställt in det högsta tornet inne i Peterskyrkan, så hade det varit tjugo meter kvar till insidan av kyrkans dom.
Om man demonterade Peterskyrkan igen, och istället släpade Kölnerdomen till Göteborg, så hade det blivit svårare att knö in tornen i själva kyrkan, eftersom den inre takhöjden endast är 53 meter, däremot hade de båda tornen varit 57 meter högre än det östra Gothia Towers-tornet. Kölnerdomen har faktiskt hela fem miljoner besökare per år, mot Svenska Mässans rekord på två miljoner från. Det verkar helt enkelt som att Kölnerdomens mässor är mer populära än Svenska Mässans, för att inte tala om Peterskyrkans, som har tio miljoner besökare per år. För varje modern renässansmänniska är emellertid den mest intressanta informationen att den kran man använde för att bygga Kölnerdomen fick stå kvar på taket till kyrkan när man 1473 tog en paus på 400 år, och på bilder från sent 1800-tal syns den fortfararande. Om det kan konstateras att kranen måste ha haft en enastående kvalitet, och att det var synd att man tog bort kranarna vid Gothia Towers då bygget var färdigt.
Om vi hade tagit isär Kölnerdomen igen, och skickat tillbaka den till de vid det här laget sannolikt ganska upprörda Köln-borna, och istället släpat dit Giza-pyramiden, så hade Göteborg fått ett landmärke av helt nytt slag. Bortsett från att Giza-pyramiden är tung (sex miljoner ton mot Kölnerdomens 300 000 ton), så hade dess topp befunnit sig 147 meter över Kalle och Ada, det vill säga 47 meter över det västra tornets tak, men tio meter lägre än Kölnerdomen. Med äldre tiders mått var emellertid Giza-pryamiden väldigt hög. I själva verket var den världens högsta byggnad (i 3.800 år) tills det att St Pauls-katedralen i England blev färdig omkring år 1300, med en höjd av 149 meter. Ganska snart därpå färdigställdes emellertid Lincoln-katedralen, även den i England, med en höjd på 160 meter.
De höga kyrkorna visade sig emellertid vara dåliga på att stå emot tidens tand. Inte nog med att de ofta tog hundratals år att bygga, de hade en benägenhet att rasa och brinna också. Lincoln-katedralen får redan 1549 lämna över utmärkelsen som världens högsta byggnad till St Marys-kyrka i Stralsund, eftersom spiran kollapsar, åtminstone till 1569, då även denna kyrkas spira kollapsar. Då är det dags för St. Pierre-katedralen i Beauvais att stå i rampljuset några år, tills även dess torn kollapsar 1573, och St. Marys kyrka i Stralsund ånyo är högst i världen.
Men vid det här laget vet vi ju vad som väntade. 1647 brinner kyrkans klocktorn, och efter det är otroligt nog ännu en gång Giza-pyramiden högst i världen igen. St. Pauls-katedralen förfaller under tiden. 1561 rasar spiran, och 1666 blir den tidigare så stolta katedralen helt förstörd i The Great Fire of London. 1874 står en ny kyrka färdig i Hamburg, men St Nicholas-katedralen, som den kallas, tangerar bara pyramidens höjd då den står färdig 1874 (och blir helt förstörd i de allierades bombningar i juli 1943). Först 1876, efter 210 år, lyckas man varaktigt(?) överträffa
Gizapyramidens höjd, då bygget av Rouen-katedralen avslutas på 151 meter. 1880 står dessutom
till slut Kölnerdomen färdig, efter pausen på fyra hundra år (och kranen tas bort).
1889 är det emellertid slut på sten-frosseriet, och en ny era inleds genom att man börjar bygga spensliga konstruktioner som Eiffeltornet. Eiffeltornet sträcker sig hela 324 meter över de stolta parisarna, trots att tornet bara väger 10 100 ton (Eiffeltornet har sju miljoner besökare per år, åtminstone i virusfria världar). Det sätter därmed stopp för flera tusen år av höga konstruktioner baserade på en stark tro till sådana makter vi inte kan se. Eiffeltornet får för övrigt vara världens högsta byggnad i 41 år, tills Chrysler-skyskrapan i New York blir färdig 1930 (en bubblare är så klart Washington Monument, men jag tycker vi har berömt de gamla egyptierna som inspirerade till obelisken tillräckligt vid det här laget).
Så, för att avsluta: om vi nu hade lyckats bygga upp Giza-pyramiden där Gothia Towers i dag står, så hade det sett väldigt märkligt ut. Dessutom hade vi förmodligen fått sådana problem med myndigheterna, att vi sannolikt hade tyckt att det varit lika bra om vi struntat i hela saken från början. Gissningsvis hade pärmarna med förfrågningar från byggnadsnämnder och Arbetarskyddsstyrelsen snart överträffat själva pyramidens höjd, och när vi stolt påpekat att pyramiden är hela 47 meter högre än Gothia Towers högsta torn, är risken hög att man hade tagit oss i betraktande med matt blick.
Notera också avseende de gamla kyrkorna, att man ofta inte visste riktigt hur höga de var, och att man dessutom på olika platser mätte med olika måttstockar. Frågan om vem som faktiskt byggde högst, är därmed inte helt enkel att reda ut, i spåren av alla rasade kyrktorn. Läsaren uppmanas därför att se uppgifterna i texten som mer som en betraktelse över människans utdragna kamp mot tyngdlagen och inte som ett facit.
Skribenten
Magnus Bredelius är född 1975, uppvuxen och bosatt i Marstrand och driver där ett båtvarv, som varit i familjens ägo sedan 1965. Han har studerat på Chalmers och vid Göteborgs universitet.
Du måste logga in för att kommentera.