Kära redaktion,
Jag prenumererar på FiB för att få ta del av en nyhetspresentation och diskussion som man tyvärr sällan finner i övrig svensk journalistik. Jag läste till exempel nyligen artikeln av Peo Österholm angående den rådande Iran-USA situationen. Det är just på grund av detta som jag väljer FiB.
Dock är anledningen till att jag nu skriver en annan. Under de senaste månaderna har det nämligen skavt efter att jag öppnat tidningen. Jag är orolig för åt vilket håll tidningen går, och om jag kommer att kunna fortsätta läsa den så som jag gjort. Det som skaver är framställningen av feminismens utveckling och kvinnors rådande roller i dagens samhälle. Jag finner att den saknar analys och faller i samma tafatta hjulspår som övriga medier, något jag inte är van vid att uppleva från FiB.
Det saknas en analys kring det faktiska konservativa steg bakåt som feminismen på senaste tid tagit. Detta i alla fall om man i begreppet feminism inkluderar alla klassers kvinnor. För visst är det så, att ser man enbart till en grupp kvinnor tillhörande medel- och övre medelklassen (som vill kunna klättra socioekonomiskt och göra karriär på samma villkor som en viss grupp män), ja då stämmer kanske beskrivningen av att kvinnors situationen förbättrats. Men för resterande kvinnor, alltså majoriteten, är detta inte fallet, och jag är förvånad över att inte kunna ta del av en sådan diskussion i FiB.
Istället har det de senaste månaderna förekommit små kommentarer här och där om att kvinnor intar fler ledande positioner, att detta ger friska fläktar etc. Avsaknaden av analys av feminismens utveckling i dagens samhälle bekymrar mig. Det är som sagt inte bara i FiB som detta (inte) förekommer, men jag hade inte väntat mig att FiB skulle förlora sin klarsynthet i frågan.
Något som bör diskuteras är exempelvis om fler kvinnor på ledande positioner verkligen innebär en mer jämlik tillvaro för samhällets kvinnor. Denna typ av påståenden leder oundvikligen till frågan om kvinnor i sig för med sig något som män inte har, någon slags ”godhet”? Precis som Lorna Finalyson säger i London Review of Books (nummer 13, volym 41) ”The idea that women are inherently more peace-loving or empathetic isn’t substantially different from familiar sexist stereotypes”. I filmen ”Election” från 1999 spelar Reese Witherspoon high school studenten Tracy Flick som gör vad som helst för att nå elevrådets ledande positionen och det är inte svårt att föreställa sig att Tracy Flick byts ut till en icke-fiktiv kvinnlig politiker. För det är ju oundvikligen så att varken Margaret Thatcher, Theresa May eller Hilary Clinton har lett till en mer feministisk politik. De medel som krävs för att nå makteliten används, detta både till höger och vänster på den politiska skalan, av en grupp män såväl som av en grupp kvinnor. Att denna grupp kvinnor nu styr definitionen av feminism bör diskuteras.
Jag hoppas att jag i min framtida läsning av FiB kan se att redaktören gör en rejäl ansträngning för att få perspektiv i frågan.
Hälsningar
Julia Pedersen
Du måste logga in för att kommentera.