Stina Wollter: ”De tar bort inlägg hela tiden”

Bilden utgör affischen till fotoutställningen ”Unsafe space” på Uppsala fotofestival tidigare i höstas och Stina Wollter lade upp den på sitt Instagramkonto i samband med utställningen. Persienner kastar ett skuggspel över Stina Wollters kropp, som bildar ett böljande landskap. Och där, om man tittar noga, syns några hårstrån. Det är könshår. Och det kan ha varit det som fick Instagram att stänga ner Stina Wollters konto på plattformen. Hon vet inte, hon har inte fått någon djupare förklaring än att den bryter mot deras regler.
– Att den här mjuka kroppen ”violates the community rules”, medan ett blottat venusberg inte är ett hot, är obegripligt. Det är ett väldigt starkt ord som de använder, säger Stina Wollter som tar sig tid att prata med Folket i Bild/Kulturfront, trots att hon är mitt i en intensiv period av skapande inför en kommande konstutställning.

Hon är konstnär, författare, programledare i radions P4 och kroppsaktivist. Eller, det senare ordet täcker inte riktigt in det hon använder framför allt Instagram till. På hennes konto där pågår ett ständigt samtal och en ständigt frågande blick på de normer som talar om för oss hur en kropp, eller för den delen en människa, ska vara.
– Det är absurt hur represenatationen ser ut, mångfalden är ett faktum och har varit det så länge skapelsen funnits. Men nu har man skapat ett normsystem, ett marknadsintresse som villkorar våra utseenden, säger hon och berättar om en ”fruktansvärt rolig” kommentar hon fått, där en följare berättar att hon trodde att en bild i hennes flöde föreställde Stina, men det var Nasa som lagt ut en bild på planeten Saturnus.
– Och hennes första reaktion var att det var min röv eller något, säger Stina Wollter med ett skratt, men konstaterar sedan att just det visar att det går att ändra blicken.
– Det spelar roll. Det går att skölja bort den där dömande blicken.

Och hon har många med sig, över 220 000 människor följer henne på Instagram, och i hennes kommentarsfält hjälper nu också följarna till att protestera mot mobbning och elaka kommentarer.
– Det har blivit större än mig, ett ställe där man kan mötas och prata om viktiga saker. Och många hör av sig direkt till henne.
– En elvaåring skrev till mig att hon ville dö för att hon inte hade ett thigh gap (alltså utrymme mellan låren när man står upp, reds anm), det var någon influencer som hade sagt att han inte knullade med tjejer som inte hade thigh gap och nu hatade hon sig själv, säger Stina Wollter och konstaterar att hon själv inte visste vad ett thigh gap var för tio år sen, än mindre när hon själv var elva. Och att kroppar helt enkelt är olika skapta.

På utställningen under Uppsala fotofestival visade Stina Wollter dels upp bilder som Instagram tagit bort från hennes konto och dels bilder som Instagram tillåter på andra konton.
– Jag tackade instagam för urvalet. Och folk stod och asgarvade för att det var så absurt. En bild med en kvinna vars slidöppning är lite pixlad bryter inte mot Instagrams regler. Det är något som inte stämmer. När hennes konto stängdes ned den här gången reagerade många, och flera andra svenska instagramprofiler med många följare lade upp Stina Wollters bild på sina egna konton.
– De som repostade blev också avstängda i några dagar. Det verkar vara som att de punktmarkerar.

Stina Wollter är van.
– De tar bort inlägg hela tiden, nästan varje morgon när jag vaknar är det något som har försvunnit. Det är var och varannan dag. Förra gången jag stängdes ner, då var kontot borta i två veckor, och när det öppnades igen hade de gått igenom det och tömt det på poster som de inte tyckte skulle vara där. Det var fruktansvärt att saker var borta, jag använder ju kontot i mitt konstnärliga skapande.

Hennes konto är också dolt för dem som inte följer henne, något som kallas för ”shadow ban”. Det innebär att en användare, utan att själv bli meddelad om det, görs mindre synlig eller helt osynlig på sociala medie-plattformar. Facebook, som äger Instagram, har tidigare sagt att de inte har något sådant begrepp. De menar att de bara agerar då en användare brutit mot deras regler. Men shadow banning verkar vara ett faktum. Konton på såväl vänster- som högerkanten har hävdat att de utsatts. Ges det någon förklaring, är det att de brutit mot regelverket. Oklart hur. Samma sak händer på de andra stora sociala medieplattformarna, som Youtube och Twitter. Att säga att våra sociala medier kontrolleras och styrs är alltså ingen överdrift. Och eftersom de, trots användar- och communityregler, inte är det minsta transparenta med hur de resonerar, blir det mycket svårt för gemene person att förhålla sig till dem. Hur ska man kunna veta vad som tas bort och varför? I boken Tio skäl att genast radera dina sociala medier (Mondial, 2018) skriver forskaren och datavetaren (tidigare anställd på Microsoft) Jaron Lanier om hur den grundläggande drivkraften hos de sociala medie-bolagen inte handlar om att vi ska hålla kontakt med gamla vänner, titta på gulliga kattklipp eller diskutera saker på ett sansat vis. I stället beskriver han hur de, med hjälp av alltmer förfinade algoritmer, styr användarnas beteende genom att belöna visst och straffa annat. Och han konstaterar det ”drivs av en affärsmodell där incitamentet är att hitta kunder som är beredda att betala för att modifiera någon annans beteende”. När man mätte effekten av gamla tiders reklam handlade det om huruvida en vara såldes mer efter att en annons hade publicerats, nu mäter företagen om individer har ändrat sitt beteende. ”Din specifika beteendeförändring har omvandlats till en produkt”, skriver Lanier. Och de starkaste reaktionerna (ilska i stället för glädje till exempel) ger mest pengar, för att förenkla Laniers långa resonemang rejält.
– Det är som ett enda stort spöke, säger Stina Wollter, som har lagt ned åtskillig tid på att försöka komma i kontakt med Instagram och letat efter förklaringar till att hennes konto stängts ned medan annat, som borde bryta mot deras regler, får ligga kvar.
– Vissa hävdar att det har med pengar att göra. De sexistiska bilderna är normaliserade och ger mycket trafik och det är därför de får finnas kvar. Det finns teorier, om människor på olika platser, i olika länder, som sitter och bedömer inläggen. Men vilka är de? Det går inte att få något grepp om det, och vi lämnas ensamma att försöka lista ut hur det funkar, säger hon.

Trots det är Instagram viktigt för henne.
– Vi diskuterade det i en grupp nyss: Om du har något viktigt att säga, säger du det inne på din egen toalett eller uppe på ett berg? Nu är Instagram mitt berg. Det är mitt sätt att kommunicera och jag tycker att jag är en vettig röst. Jag är en sökande, schysst person och har lyckats skapa ett tryggt sammanhang där människor kan vistas utan att känna sig ”fel” och i sociala medie-världen är det något mäktigt, tycker då jag.

Fotnot: Vi har sökt Facebook för en kommentar.

ANNONS