TÄVLING – unga skriver om makt

0
475
Uppslag i tidningen nr 1-2021

I vår arrangerar FiB/K en skrivtävling för gymnasieelever på temat makt. FiB/K:s Karin Rosenqvist och Eva Wernlid har träffat elever och skolbibliotekarier på två vitt skilda skolor för att prata om att skriva, litteratur och vad makt kan vara.

Simone de Beavoirs Det andra könet är mer utlånad än Jag Zlatan, säger bibliotekarie Ingvar Swensson när vi träffas för att prata om FiB/K:s planerade uppsatstävling.

Inigo Alfonso Asama, elev i årskurs 2 som också deltar i samtalet, intygar att skolbiblioteket är välsorterat. När han gjorde sitt gymnasieval studerade han bokutbudet på Norra Reals skolbibliotek och jämförde med Södra Latin. Valet var givet. Här finns filosofisk och även politisk litteratur som intresserar Inigo mest.

De flesta som går här kommer från en medelklassbakgrund med föräldrar som studerat och det finns god tillgång på litteratur. Men det finns också de som kommer från helt annan bakgrund. De duktiga flickorna främst som kommit in på höga betyg men kanske inte kommer från hem som läser. Södra Latin är en skola med gamla anor och har förutom de sedvanliga linjerna även musik, teater och estetisk linje. Det krävs höga betyg och goda kunskapsprov i de estetiska ämnena. Det brukar betecknas som en progressiv skola.

Ingvar minns sin tid från Farsta gymnasium på 80-talet. Då läste man Grottbjörnens folk men också CoqRouge av Guillou.

Två författare har överlevt – Tolkien och Stephen King. Nyligen köptes Nabakov in som lånas ut flitigt. Fyra tragedier av Pusjkin var utlånade 8.30 samma morgon de kom in. Ikonfigurer bland kvinnor är alltid populära som Virginia Wolf och Hildegard av Bingen. Flera elever har läst Jane Austen företrädesvis på engelska. Många elever läser hellre på engelska.

Inigo, känd som Södra Latins marxist, är unik i sitt slag som mest läser politisk och filosofisk litteratur.

Men i skolan har de nyss läst Orwells 1984 som vållade livliga diskussioner huruvida den spred antikommunistisk propaganda. Kring genusfrågor och sexistiska uttryck blir det alltid heta samtal. Inigo hävdar att det finns intresse för diskussioner om makt – men kanske mer runt klimatfrågor och genusperspektiv. Fokus har förflyttats från kärnvapenfrågor på 80-talet till klimatfrågor och vegetarisk kost nu.

Inigo har fått sitt politiska intresse hemifrån. På mammans sida har det funnits kommunister i generationer bakåt. Pappan hade anarkistiska idéer i yngre dagar. De flyttade till Sverige från Spanien när Inigo var tre och ett halvt år. Men framförallt har Inigo hittat mycket på nätet från ryska källor som gett honom ahaupplevelser i politiska frågor: ”Så här har jag alltid tyckt”.
– Visst finns viljan att skriva, säger Ingvar. Varje år delas ett Tranströmerstipendium på skolan ut där ämnet för årets utdelning varierar. Det brukar komma in runt 30 bidrag.

Inigo säger att intresset finns i stunden och i diskussioner i klassen – men energin att ordentligt sätta sig in i frågor av ekonomisk eller ideologisk natur finns inte vid sidan av skolarbetet.

Finns det föreningar på skolan av mer politiskt slag, frågar jag.
– Jo då, en socialistisk klubb har bildats.

Men Inigo rynkar på näsan.
– Det sägs att det finns de som tror att sossarna går att rädda.
– Diskussioner om bristande kunskaper bland ungdom fanns redan på sjuttiotalet men ledde inte till katastrofer i yrkeslivet, fortsätter Ingvar.
– När undersökningar som PISA visade att Sverige förbättrat sina resultat bemöttes det med stor skepsis. Det ska vara dåliga resultat.

S:t Botvids gymnasium i Botkyrka kommun är Södra Latins raka motsats. Visserligen är kommunens flaggskepp Cirkus Cirkör, som drar elever från hela landet, inrymd i gymnasiet. Det finns med i Stockholms gymnasieval men det är mest de som bor runt omkring som söker sig hit. Eleverna gillar sin skola och lärarna har ofta sökt sig dit för att göra en insats. Gymnasiet finns mitt bland gängkriminalitet och utanförskap men får inte mer resurser för det. Inte långt från skolan sköts en tolvårig flicka ihjäl i somras.

Vi träffar Cecilia Billsdotter Jonsson som är bibliotekarie på S:t Botvids gymnasium sedan januari 2020. Hon har tidigare arbetat på folkbibliotek runt om i Stockholm och är även utbildad skrivpedagog. Hon har bjudit in två elever från gymnasiets introduktionsprogram som varit i Sverige ett och ett halvt år. De är 18 och 19 år gamla och kommer från Bangladesh och Pakistan. När de klarat prov i alla ämnen får de gå på vanligt gymnasieprogram. Efter 20 får de gå på Komvux.
– Vi har just läst Kejsaren av Portugalien av Selma Lagerlöf, berättar de. Den var både bra och mindre bra. Slutet var hemskt. Dottern kom aldrig hem och föräldrarna dog.
– Vi fick skriva brev från Klara Fina till Jan, berättar de.

Att skriva om makt låter intressant. De resonerar kring vad det kan vara. Föräldrars makt över sina barn, lärares makt i skolan. Orättvisor i samhället. Det finns känsliga ämnen som när folk vill bränna koranen och en del protesterar. De resonerar kring att det var en sorts makt att ungdomar valde att inte ge sig in i den striden.

Deras favoritböcker är Kärlek är ett substantiv och Älska är ett verb av Johanna Immonen, som är specialskrivna för nybörjare i svenska.

På frågan vad de vill bli svarar en av flickorna lärare men den andra vill arbeta på Skatteverket. De vill inte vara med på bild – då kan andra se. När vi tackar för deras medverkan får vi veta att det är första gången de pratat med några på det här viset.

Cecilia berättar om biblioteket och vilka böcker som lånas ut. Det är få böcker som lånas ut för egen läsning hemma – mest lättläst och då spännande böcker om kriminalitet. Zlatan är populär.

Cecilia försöker nu lansera en bok The hate U give av Angie Thomas, som handlar om hur huvudpersonens barndomsvän blir skjuten av polis, dilemmat om att vittna för att ge upprättelse men också rädslan för repressalier som skildras genom den sextonåriga flickan.

En dag ska jag bygga ett slott av pengar är en annan bok, skriven av Evin Ahmad, som blev skådespelare på Dramaten och växt upp i förorten.

Vårt samtal fortsätter kring förutsättningarna för olika skolor. Trots samma läroplan och kunskapsmål så är förväntningarna inte de samma och svårigheterna olika. Det borde ges mer resurser till skolor med elever som behöver mer stöd och hjälp. Det betygsstyrda intagningssystemet ökar segregeringen. Cirkus Cirkör i all ära men det leder inte till utökade kontakter mellan eleverna. Visst kan någon plötsligt gå på händer i biblioteket medan andra blygt fnissar – men det är olika världar inom skolan.

Ute i korridoren syns några uniformerade poliser. Cecilia går för att kolla.
– Ingen fara de skulle intervjuas av några elever för ett skolarbete, skrattar Cecilia.

Cecilia är entusiastisk inför uppsatsskrivandet och tror hon kan få med svensklärarna på skolan.

ANNONS

Välkommen med dina synpunkter!