Jag drar en lapp ur en skål och läser: ”Spindelvävens silke är sex gånger starkare än stål i förhållande till sin vikt”. Det är fakta som Naturskyddsföreningen plockat fram till Ljusglimt – hållbar filmfestival i norr den 7-9 november. Det är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen, Folkets Bio, Filmpool Nord, Philm Universitetets Filmförening och Studiefrämjandet. Initiativet kom från tre unga kvinnor, Linda Strandenhed, Sara Eklund och Maria Tranvik, som för ett halvår sedan bestämde sig för att ordna en filmfestival. Själv var jag med som volontär, ett ord som nästan är bortglömt i det svenska språket.
Det fascinerande var att se film på duk tillsammans med andra, och kunna prata med varandra efteråt och i pauserna. Verkligen ett initiativ att ta efter runt om i Sverige.
Festivalen invigdes genom uppträdande av gycklargruppen Phire på Porsön där universitetets filmförening visade Actionfilmen Mad Max: Fury road (den från 2015). Sedan visades resten av filmerna på Biografen Rojal i centrum, som tagits över av Folkets Bio. Bland annat den isländska filmen Woman at war (2019), Älven min vän (Sverige 2019). Familjefilmen Cloudboy från Belgien (2017) om Niila som motvilligt reser upp till Lappland för att hälsa på sin mamma, vilket förändrar hans liv. Anthropocene – Människans epok (2018), Leva inom planetgränserna – ett jordat liv (2019) som bygger på intervjuer med med David Jonstad, journalist och författare, samt olika kortfilmer från Filmpool Nord: Stamnätet (Sverige 2018), Risttikettu ja sahkko, Honeyland (Makedonien 2019), Prinsessa Mononoke (Japan 1997), alla filmerna är sökbara på internet. Väldigt tankeväckande filmer om den värld vi lever i och som vi tillsammans måste förändra.
Du måste logga in för att kommentera.