Artiklen publicerad i FiB/K nr 4-2020
Dagböcker från andra världskriget:
Carl-Göran Ekerwald har läst dagböcker skrivna av Finlands ambassadör i Sverige under andra världskriget, och hittar förklaringar till Stalins ideologi.
Text: Carl-Göran Ekerwald

Finlands ambassadör i Stockholm, G. A. Gripenberg vid början av 1930-talet. Hans dagböcker från 1943–1946 ges nu ut och är angelägen läsning för den politikintresserade.
Under det så kallade fortsättningskriget 1941–1944 ville finnarna ta tillbaka vad de förlorat i vinterkriget 1939. De ställde alltså upp på Hitlers sida.
Men på sommaren 1944 var läget svårt för finnarna. På åtta sommarveckor stupade 16.000 finska soldater. Stalin var på väg att ockupera Finland. Med hjälp av Marcus Wallenberg och Sovjets ambassadör i Stockholm, Madame Kollontay, ”en nätt liten gumma på 72”, fick man kontakt med Stalin i syfte att uppnå vapenstillestånd.
Han gick med på förhandlingar på villkoret att man i Helsingfors valde Mannerheim till president och avsatte Hitlers bundsförvant Ryti.
Den som för Finlands räkning förhandlade med madame Kollontay var Georg Achates Gripenberg, Finlands ambassadör i Stockholm.

Han var av gammal krigarsläkt, alltifrån Poltava hade 17 nära släktingar stupat eller sårats i krig med ryssarna. Namnet Achates går tillbaka på Vergilius följeslagare.
Nu finns Gripenbergs dagböcker 1943–1946 utgivna av ”Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia”, en angelägen läsning för den politikintresserade. Det tycks inte räcka med gott omdöme för att fatta goda beslut – sådana påverkas av irrationella faktorer som humör, ordval, dryckesvanor. När Mannerheim av riksdagen utsetts till president beslöt man att anhålla hos Stalin om fred. Beslutet togs vid en middag där Gripenberg var närvarande. Maten var kräftor och melon. Mannerheim tog två eller tre stora snapsar. Till kaffet serverades cognac och whisky. Krig är plågsamt. Alkoholen gör det kanske lättare att fatta obehagliga men nödvändiga beslut. Vapenstilleståndet trädde i kraft den 4 september, samma dag som en finsk delegation bad om fred hos Stalin. Finnarna accepterade de hårda villkoren. Gripenberg övervägde att emigrera. Hustru och barn hade han redan i USA.

Det mest anmärkningsvärda i dessa dagböcker finns på sidan 301 i tredje delen, ”Dagbok 1945–46”. En finsk kulturdelegation uppvaktade Stalin. En finne ställde frågan: ”Hur definierar Generalissimus bolsjevismens ideologi?” Stalin svarade: ”Man kunde kanske säga att bolsjevismen söker döda djuret i människan, medan fascismen och nazismen söker utveckla djuret i människan.”
”Djuret i människan” är ju ett välbekant begrepp i religionen och motsvaras av vårt inneboende habegär och hat. Kristendomen och islam arbetar också för att dräpa det djuriska i oss så att vi blir hyggliga människor.

Man erinrar sig att Stalins mor var from. Hon såg till att sonen undervisades fem hela år i ett teologiskt seminarium. Hans förnamn var gammaltestamentligt, ”Josef”. Hans tjänstefolk i Kreml berättar hur han varje morgon klockan 4 stod på knä framför ikonen. Det ser ut som om han såg sin politik som ett medel att med tvång tukta folket till att ge upp sin egoism. Villkoren skulle vara lika för alla. När allt var socialiserat fanns inte utrymme för habegäret. De som motsatte sig politiken sände han till Sibirien, ibland på några år, aldrig mer än femton.
När Zlatan blev lagledare i Milano tillfrågades han om han skulle vara snäll eller sträng i träningen av laget. ”Sträng”, sa han, ”den som inte kan lida når inte sin fulla potential som människa.” Det tycks också ha varit Stalins idé.
Slutligen: många svenskar begick det misstaget att gå ut i krig på Hitlers sida. När de 1945 kom hem till Sverige blev ingen ställd inför rätta! Men nu! Med IS är det annorlunda. Men vad är kalifatet jämfört med Tredje riket?
Är djuren onda? Odjuret är människan. Vi har mycket att lära av djuren. De hittar inte på atombomber, Gulag etc. Stalin hade sin egen avgud.
Du måste logga in för att kommentera.