Gui Minhai var en olämplig pristagare

36
1505
Bild från Gui Minhais tveksamma erkännande i kinesisk stats-TV (Wikipedia).

Jag är genuint glad över att det blivit diskussion kring det jag skrev om Gui Minhai här på FiB/K:s hemsida. Jag ser också att det blev mycket kommentarer kring det Knut Lindelöf skrev i frågan på lindelof.nu. Den upprörda tonen i flera av inläggen visar tyvärr bara att det är svårt att sprida ifrågasättande uppgifter gentemot det officiella Sverige, det vill säga PEN-klubben, den svenska kulturministerns utdelande av priset och statsministers kommentar i frågan. Men, mina ”medkombatanter”, det är nödvändigt om vi menar allvar med en fri press.

PEN-klubben får givetvis utse vilka pristagare man vill utan att ta hänsyn till vad utländska ambassadörer tycker. På samma sätt får givetvis en kulturminister dela ut ett pris oavsett vad utländska beskickningar tycker. Det jag tog upp var något annat – nämligen att det var ett väldigt dåligt val av pristagare och att jag, tyvärr, inte kan komma ifrån att det påverkades av USA:s världsvida kampanj gentemot Kina. Det är också klart att svenska UD givetvis ska hjälpa sina medborgare som kommit trångmål. Men det är alltså inte det saken gäller.

Nu över till mina källor för kritiken. Till stor del vill jag hänvisa läsare till det som Anders Persson och Knut Lindelöf redan har skrivit på bloggen lindelof.nu. Bland källorna finns en del märkligheter som bör lyftas fram i ljuset:

Wikipedia som ofta är en förvånansvärt välinformerad informationskälla hade på sin svenska del en ytterst knapphändig information om Gui Minhai. Den avvek kraftigt från den utförliga beskrivning som fanns på den engelska, tyska och franska delen av Wikipedia. Har någon varit inne i svenska Wikipedia och suddat i uppgifterna? I så fall är det ett parallellfall till det nu uppmärksammade pedofili-fallet kring den avlidna amerikanen Jeffrey Epstein och alla hans kändiskunder. Grävande journalister i England har ju upptäckt att de många kommentarerna över åren om prins Edwards koppling till Epstein relativt nyligen har plockats bort ur kvällspressens tidningsarkiv.

Kring Gui Minhais smitningsolycka i Kina med dödlig utgång finns flera frågetecken. Hur kom det sig att Gui Minhai först bara fick anmärkningen ”trafikförseelse” och sedan efter enskilda medborgares envetna kamp fick det omvandlat till bara ett mjukt villkorligt tvåårsstraff. Vad berodde den undvikande attityden från myndigheterna på? Det är frestande att tro att Gui Minhai kom från en ”finare” familj i Kina och därför till en början behandlades särskilt. Korruption är ett stort problem i Kina. Det säger till och med Kinas ledare Xi Pingling.

I tidningsuppgifter i Guardian och nyhetsrapporter från CNN 2015 så framgår det att Gui Minhai levt lyxliv med påkostade bostäder i Hongkong, Tyskland och i Pattaya i Thailand. Är det bara goda inkomster från sin utgivning av ”Hänt i veckan”–litteratur (fast mer snaskig än så, vilket antyds i artiklarna ovan) som ligger bakom? Eller finns där också de inkomster han olagligt fick av ont anande utländska kinesiska studenter i Göteborg? Som en randanmärkning bör nog tilläggas att Tucholsky-priset på 150.000 kr antagligen bara blir en flugskit i Guis ekonomiska ställning. Den summan kunde ha haft stor betydelse för andra kandidater till priset.

Gui Minhai uppträdde i kinesisk TV 2018 och erkände sin skuld till det allvarliga trafikbrottet. Samtidigt förklarade han att han kom hem till Kina för att stötta sin gamla mor efter faderns frånfälle. Han bad också uttryckligen om ursäkt för sitt brott. Det är möjligt att det var en arrangerad intervju av kinesisk polis, men vet vi det säkert? Intervjun är nämligen så otroligt ”kinesisk” utifrån gammal kinesisk tradition. Gui Minhai är känd bland många kineser och betraktas som en riktig skurk. TV-inslaget kanske var ett försök att mildra inställningen till honom, men den kan också vara ett försök från myndigheternas sida att visa att man visst tar hand om ”skurkar”.

Svenska UD bör givetvis fortsätta att försöka få klarhet i fallet och få honom fri, men det är en annan fråga. Att automatiskt utgå ifrån att det kinesiska rättsväsendet är ett falsarium är emellertid ingen bra utgångspunkt. Brister i rättssäkerhet bör undersökas konkret. Annars är man väldigt nära den nykoloniala attityd som USA och de gamla kolonialländerna har till allt som rör rättsliga förhållanden i tredje världen.

Det går att finna en del andra oklarheter men det räcker för mig just nu. Jag har lett flera kurser i korruption för myndigheter och företag. Då brukar jag och mina kollegor säga att man ganska lätt kan identifiera korruption om man hittar minst tre ”röda flaggor”, det vill säga konstigheter, avvikelser m m. Enstaka flaggor räcker inte, men tillsammans ger de klara indikationer om att saker inte står rätt till. Då ska man gräva ordentligt och sannolikheten är då mycket stor att man hittar något. Hade jag haft resurser till mitt förfogande hade jag fortsatt att gräva precis som grävande journalister. Just nu räcker det att jag skrivit i två artiklar för att konstatera att det var ett stort misstag att ge Tucholskypriset till Gui Minhai. Till USA:s kampanj mot Kina tänker jag återkomma till senare.

36 KOMMENTARER

  1. Tack för dina fina ord, jag gläds också över diskussionen Torbjörn W!
    En sak slår mig direkt när jag läser din text. Du gör ett stort nummer av att Gui Minhai sysslar med “Hänt i Veckan-litteratur” av “mer snaskig” karaktär. Sedan ställer du frågan om Gui Minhais finansiella ställning där du undrar “finns där också de inkomster han olagligt fick av ont (?,DZ) anande utländska kinesiska studenter i Göteborg?”. Vilka källor har du för exakt detta tvärsäkra påstående om “olagligt” tillskansade medel?

    Men dina skrivningar kanske bara själva är ett gott exempel på sån där avskyvärd “Hänt i Veckan-litteratur”, som “är nödvändigt om vi menar allvar med en fri press”? Ingen rök utan eld, alltså! I varje fall inte förrän någon av Gui Minhais släktingar i Sverige tar illa upp och vill pröva ett förtalsärende.

  2. Det är farligt att utgå från att allt som härrör från en viss “impopulär” källa är fel. Den bästa propagandan är nämligen Sanningen. Inte ens under 2:a världskriget var det möjligt att utgå från att all information som kom ut från Hitlertyskland var lögnaktig. Hade så varit fallet hade mycket var mycket enklare.

    Det mest kända exemplet är det tyska avslöjandet om massmord på polska officerare i Katynskogarna. Det avfärdades först, och idag ibland ännu, med att det var lögner. Tyvärr var det sant och därför kom det att ha desto större inverkan.

    Nazisterna var t o m mer sanningsenliga än man trodde. Ingen som läste Joseph Goebbles ledare i Das Reich 16 november 1941 kunde sväva i tvivelsmål om att han förklarade “totalt krig” emot judarna:

    “Varje jude är vår fiende, oavsett om han vegeterar i ett polsk ghetto, eller i Berlin eller Hamburg eller om han blåser krigstrumpeten i New York eller Washington. På grund av deras födelse och ras tillhör alla judar en internationell konspiration mot det nationalsocialistiska Tyskland. De vill ha dess nederlag och förintelse och göra vad de kan för att hjälpa…”

    Två månader senare ägde den ökända konferensen i Wannsee rum där judarnas förintelse beslutades.

  3. Wiklands artikel är ytterligt sekteristisk. Huvudsidan med Tucholskypriset är att främja tryckfriheten. FiB/K ska givetvis stödja detta.

    Ja, USA-imperialismen använder mänskliga rättigheter som en hävstång för sina påtryckningar på andra stater. Men yttrande- och tryckfrihet är bra. Nu framstår Wikland inte som en försvarare av FiB/K:s paroll utan som en megafon för Kinas regering.

  4. Se så behändigt man kan spekulera ihop en soppa på bara ett par spikar. Karln hade ju bostäder och pengar att röra sig med. Ergo: kom pengarna månne från avgifter som studenter betalat till Göteborgs universitet och som Gui på något sätt måste ha lurat till sig? Här behövs varken dom eller åtal, inte ens en polisanmälan.

    En oberoende advokatledd utredning av omständigheterna vid universitetet kom visserligen fram till att ingen ansvarig eller anställd kunde misstänkas för brott. Men det är en ingrediens som inte passar i soppan, så den hoppar man över. Kan man göra så utan att bryta mot det åttonde budet?

  5. Här sitter Gui Minhai, svensk medborgare med kinesiskt ursprung, frihetsberövad i Kina sedan flera år tillbaka, kidnappad av kinesiska myndigheter från sin semesterbostad i Thailand, uppenbart svårt sjuk (i nervsjukdomen ALS, och här stöder jag mig på uppgifter från journalisten och Kinakännaren Jojje Ollson i Expressen), kanske även torterad, men undanhållen adekvat läkarvård, åter frihetsberövad av kinesiska agenter när han i sällskap med två svenska diplomater var på väg till läkarundersökning i Peking, dessutom flera gånger uthängd i kinesisk tv med framtvingade “erkännanden” och kritik av Sveriges agerande. Alltså en person i stort behov av stöd och hjälp från Sverige.

    Men i det läget anser Torbjörn Wikland i FiB/K:s redaktionskommitté samt Knut Lindelöf, som är FiB/K:s webbredaktör, att det viktigaste just nu är att riva hjälteglorian av Gui Minhai, eftersom han, till deras förtret, genom att utses till mottagare av Svenska PEN:s Tucholskypris blivit en symbolfigur för den bristande yttrandefriheten i Kina. De drar sig inte ens för att i sin smutskastning använda sig av infama insinuationer och rena lögner, alltså en form av karaktärsmord.

    Jag skakar oförstående på huvudet och undrar: Vad har det tagit åt er? Vart är FiB/K på väg?

    Fegt och skamligt, skrev Ingemar Folke i en tidigare kommentar. Jag instämmer och frågar mig också varför inte Wikland eller någon annan från FiB/K:s ledning svarar på Folkes kritik.

  6. Det som är tokigt med den senaste kampanjen mot Kina för behandlingen av Gui Minhai är enligt min mening två saker:
    1. Att en svensk regeringsmedlem ställer upp i kampanjen, vilket gör denna till en fråga som rör (och skadar) de vänskapliga förbindelserna mellan Sverige och Kina, och
    2. att ytterligare en svensk regeringsmedlem, tillika regeringschef gör sak av att Kinas ambassadör offentligen har klargjort att de vänskapliga förbindelserna har skadats, nämligen genom att säga att kulturministern inte vore välkommen till Kina.

    Sedan kan man ha synpunkter på klokskapet i ambassadörens budskap, men det påverkar ju inte det sagda ovan.

  7. Margareta Zetterström undrar vart FIB/K är på väg. Parollen om att främja yttrande- och tryckfrihet gäller inte Kina. Sedan 1972 är det förbjudet att i FiB/K kritisera bristen på yttrandefrihet i Kina.

  8. ”Absolut viktigast för FIB/K vad gäller utdelningen av årets Tucholskypris är att peka på den bristande yttrandefriheten i Kina. Och att kritisera det aggressiva och arroganta uppträdandet av Kinas ambassadör i Sverige” skrev Kalle G 2019-11-17 klockan 13:04. Nu skriver Kalle ”Huvudsidan med Tucholskypriset är att främja tryckfriheten.” Står inte Kalle fast vid sin åsikt från i söndags?

    Och vad betyder ”Sedan 1972 är det förbjudet att i FiB/K kritisera bristen på yttrandefrihet i Kina.” Vad hände då? Vem förbjuder? Var är det öppna visiret Kalle?

  9. Det är inte förbjudet att i FiB/K kritisera bristen på yttrandefrihet i Kina. Det har jag gjort flera gånger, bl a i en Rätt & rådligt-spalt 2015 nr 6-7 “Chinesisk skriffrihet” och i en sådan spalt 2019–09 “De måste inte vara helgon” och i samma nummer min replik i anledning av vad Jan Myrdal hade skrivit om Tiananmen 1989. Vidare har jag i en recension för något år sedan av Jojje Olssons bok “De kidnappade Kinasvenskarna” berört ämnet.

    Vad som verkligen skadar de vänskapliga förbindelserna mellan Kina och Sverige är Kinas åtgärd att kidnappa och i fyra år hålla en svensk medborgare frihetsberövad utan att ens ställa honom inför rätta.

  10. Svenska Kulturministern var högst olämplig att dela ut priset för Svenska Penklubben. Då får priset plötsligt ett annat syfte, att markera mot Kina som stat. Det fattar väl kulturministern också. Varför gör hon det ändå är den stora frågan.

  11. Föredömligt av Ingemar Folke att kunna publicera kritiska synpunkter på yttrandefriheten i Kina. Men det råder likväl förbud. Hur många fler artiklar, förutom Folkes, har överträtt förbudet? Jag skänker 100 kr till FIB:s stödfond för varje artikel i FIB/K (sedan 1972) med kritik av bristen på yttrandefrihet i Kina som läsare av dessa rader kan tipsa om.

  12. Erik Göthes kommentar är närmast obegriplig.

    Vad är det för “kampanj” mot Kina han talar om?

    – Det handlar om att dela ut ett pris “till en förföljd, hotad eller landsflyktig författare eller publicist”. Det stämmer bra på Gui Minhai: han är förföljd och hotad för vad han har publicerat. Denna påstådda “kampanj” är ingen kampanj utan en prisutdelning,

    Varför skulle det vara “tokigt” att dela ut ett respekterat pris?
    – Det är helt normalt att offentliga personer delar ut priser. T o m kungen delar ut priser. Priset har att göra med försvar för mänskliga rättigheter som de flesta länder hyllar och som alla länder borde respektera.

    – De “vänskapliga förbindelserna” har skadats genom att en svensk medborgare har kidnappats och fängslats utan rättegång för att ha kritiserat regeringen i Kina. Det är inte genom att statsministern säger vad han tycker om ambassadörens hotelser som de har skadat. I Sverige och andra länder som erkänner mänskliga rättigheter får man kritisera regeringen, men i Kina kan det ge långa fängelsestraff.

    Jag påminner om vad UD skriver om Kina (Se “Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina”):

    “Kina är en enpartistat utan allmänna och fria val. Politisk opposition är inte tillåten. Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet.”

    “Den kinesiska konstitutionen garanterar allmän åsikts-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes-, demonstrations- och religionsfrihet. I praktiken är dock samtliga friheter inskränkta i varierande grad. Särskilt förenings-, informations- och yttrandefriheten samt minoriteters rättigheter har försämrats de senaste åren.”

    “Offentliga påtvingade erkännanden från frihetsberövade, kinesiska och utländska personer, via tv-sändningar förekommer.”

  13. Torbjörn Wikland skrev; ”Har någon varit inne i svenska Wikipedia och suddat i uppgifterna?” Som mångårig wikipediaskribent kan jag säga att varje artikels historia finns lagrad, och man kan se varje ändring sedan artikeln skapades under fliken ”historik”. Jag kan inte se något politiskt suddande i den svenska artikeln. Den ser ut att vara summan av vad alla skribenter bidragit med.

    Eftersom Wikipedia kan redigeras av alla, och genast visar alla redigeringar, är det bara att lägga till mer fakta i artikeln, om ni vill. Jag har just nu inte källor för att göra det, eftersom jag inte studerat Gui MinHai före de senaste dagarnas debatt.

  14. Torbjörn Wikland, Knut Lindelöf och Anders Persson menar 1) att Förenta staterna troligen bidrar till att hålla Gui Minhai där han sitter (bland annat genom att ha saboterat ett försök av Kinas Sverigeambassad och svenska diplomater att få Gui Minhai fri), och att svenska PEN bidrar till detta (med eller utan att vara styrda av Förenta staterna), och att syftet med Förenta staternas operationer för att förlänga Gui Minhais fångenskap är att underblåsa deras anti-Kina-kampanj, och 2) att Valet av Kurt Tucholsky-pristagare var dåligt, dels på grund av punkt (1) ovan, dels på grund av att Gui Minhai är brottslig och på andra sätt klandervärd, och att Kinas folk vet detta, vilket leder till att pristagarvalet inte kan få folkligt stöd i Folkrepubliken som ett frihetspris, utan snarast motverkar det syftet, och 3) att det finns mörklagd kunskap i Sverige om svindleri av Gui Minhai på 90-talet i Göteborg. Redovisade argument för punkt (3) är en icke namngiven källa samt tolkningar av Jojje Olssons texter.

    Dessa uppfattningar skulle inte kunna diskuteras i stora svenska massmedier. Det är utmärkt att det är möjligt att ha denna diskussion här och i andra små kanaler som värnar tryck- och yttrandefriheten.

    Min kritik (jag beklagar om den verkar tjatig) är att små och större onödiga felaktigheter görs i skribenternas behandling av Gui Minhai, fel som dels kan leda till att hela diskussionen kan avfärdas, dels i vissa fall blir förtal.

    Torbjörn Wikland har inte velat belägga att det funnits ett åtal i Sverige mot Gui Minhai för att ha lurat av studenter pengar, vilket lagts ned för att han flytt utomlands. Även om detta vore sant är påståendet att de relativt små summor som han skulle ha kunnat svindla från 60 studenter skulle kunna bidraga till en lyxtillvaro med bostäder i Thailand, Tyskland och Hongkong (med hongkongska huspriser) så orimligt att det borde strukits av intellektuella kvalitetsskäl. Eller finns undertryckt kunskap i Sverige om att Gui Minhai fått ut jättesummor av rika kinesiska familjer som velat skicka sina döttrar och söner till Göteborg?

    Det framhävs att Gui Minhai förlägger snusk, snask och smuts. Men folk som läser FiB/K har väl aldrig tyckt att det tryckta ordet som vapen mot höga herrar i Folkrepubliken eller annorstädes först måste anpassas till flickskolan i Härnösand som på historielektionerna uttalade brittiske premiärministern William Pitt som William Pajt? Anders Persson har påpekat att förtal är brottsligt i samband med denna bokutgivning mot makthavare. Det gäller väl Gui Minhai också, vilket inte skall hindra att hans biografi grävs upp, och den stora frågan om Sveriges orientering i stormakternas kraftfält diskuteras, som här och här.

  15. Kritiken mot Gui Minhais publicering av “snusk, snask och smuts” vill ifrågasätta Svenska PENs förhärligande av hans publicistiska verksamhet. Dock, alla har rätt, och ska ha rätt, att publicera sådant som kan kallas “snusk, snask och smuts” under förutsättning att det inte på ett ärekränkande sätt strider mot lagen. Inte ens i Sverige är yttrandefriheten absolut.

  16. Anders Persson, jag kan inte bedöma Gui Minhais publicistiska verksamhet i sitt sammanhang, och det torde nog vara svårt för de flesta i Sverige. Det skulle vara lätt att svärta ner salig Kalle Hägglund på andra sidan jordklotet genom att säga att han tjänade pengar på att ge ut Hitler och porrstjärnememoarer. Min poäng är att det kanske är motiverat att vara ”skandalskrivare” i kampen mot höga herrar. I den mån vi kan bedöma Gui Minhai som författare och förläggare kan det vara så att han åtminstone är en ”kompetent historiker” som du tidigare kommenterat. Detta och hans dikter tyder på att han inte skulle vara charlatan som är ovärdig att mottaga ett publicistpris.

    Jag undrar fortfarande varför det i flera inlägg har uttryckts förståelse för att Folkrepublikens höga herrar ingriper mot ärekräkning, när Gui Minhai ärekränks här. Vi väntar till exempel fortfarande på att FiB/K med angivande av källa motiverar varför FiB/K publicerar att det finns ett svenskt åtal mot Gui Minhai som avskrivits för att Gui Minhai flytt från Sverige.

  17. Kalle Gustavsson, här är ett par artiklar om Kina.
    FiB/K 2-2017, min recension av Jojje Olssons bok Det nya Kina – Den repressiva stormakten
    FiB/K 2-2015, min recension av Göran Leijonhufvuds bok Pionjär och veteran – 50 år med Kina
    Om du tycker att dessa artiklar motsvarar dina krav, får du gärna sätta in pengarna till FiB/K:s stödfond. Jag bidrar med motsvarande belopp.

  18. Lars Hellvig!
    Om du inte ser den ökande kampanj som pågår mot Kina är det beklagligt. Vid ett Nato-möte i Bryssel i onsdags sade till exempel Pompeo “Our alliance must address the current and potential long-term threat posed by the Chinese Communist Party”, och han sade också att Nato-länder inte kan bortse från “fundamental differences and beliefs” mellan sig själva och det parti som styr i Beijing. Den ”frihetskampanj” som Imperiet nu bedriver, med benäget bistånd även av sin mer och mer positivt inställda transatlantiska länk Sverige, betonar i ökande grad kampen mot Kina. Det går inte att bortse från detta faktum när man funderar över vem svenska PEN ger pris.

    Krigsminister Hultqvist sade nyligen ”Jag tror det är viktigt att vi får en myndighet för psykologiskt försvar i Sverige där man kan ha en direkt kanal där man från statsmakten ger information om att det är det här som gäller i olika lägen och som folk kan känna att de kan lita på.”

    På de nordiska krigsministrarnas gemensamma möte häromdagen betonade han åter kampen mot Ryssland. Om ett tag kommer han troligtvis också att ta upp ”hotet från Kina” han har bara, som du Lars, inte riktigt hängt med i svängarna. Hultqvist vill att svenskar skall lita på den svenska regeringen, som stöttar sig mer och mer på Imperiet och dess olika förgreningar, som Nato.

    Samtidigt skall vi svenskar inte lita på till exempel vad som skrivs på ett antal bloggar, gissa vilka! Vi kan nog vara säkra på att svenska statens kamp mot dem som inte vet “att det är det här som gäller”, kommer att öka.

  19. Nej Christer Lundgren. Hittar ingen kritik av bristen på yttrandefrihet i Kina i dina recensioner. Exemplifiera gärna om jag har fel.

  20. Bertil Carlman!
    Det mesta du skriver om, och speciellt det om en internationell kampanj mot Kina, har ingenting med Gui Minhai och Svenska PEN att göra. Det här handlar om att en svensk medborgare hålls fängslad för att ha publicerat böcker i Kina som inte faller inom de hårt begränsade tryck- och yttrandefriheterna.

    Det har skrivits om honom ända sedan 2015 när han först kidnappades i Thailand. Under ett statsbesök i Kina i juni 2017 tog Stefan Löfven upp fallet med Xi Jinping. I februari 2018 skrev 37 europaparlamentariker till Xi Jinping där de krävde Gui Minhais ovillkorliga frigivande. Och mer nyligen greps han återigen 2018 i Kina när han färdades i sällskap med svenska diplomater till Peking.

    Priset ges varje år till “en förföljd, hotad eller landsflyktig författare eller publicist”. Bland tidigare pristagare finns författarna Salman Rushdie, Taslima Nasrin och Svetlana Aleksijevitj. 2009 fick Dawit Isaak Tucholskypriset. Hans öde verkar likna Gui Minhais, d v s fängslad på obestämd tid utan rättegång.

    Som du ser av ovanstående fakta går det mycket bra att bortse från dina konspirationsteorier om något slags samband med en allmän kampanj “mot Kina”. Däremot skulle man kunna tänka sig att starta en kampanj FÖR det kinesiska folket, med målet att de också en gång skulle få ta del av FN:s mänskliga rättigheter fullt ut.

  21. Läser på Embassy of Sweden – Sweden abroad – Om utlandet Kina: “En svensk medborgare som förvärvar medborgarskap i ett annat land får numera behålla sitt svenska medborgarskap om det andra landet inte kräver att han eller hon befriar sig från medborgarskapet. Likaså får den som blir svensk medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter detta. Observera att Kina inte tillåter dubbelt medborgarskap vilket betyder att om du har både svenskt och kinesiskt medborgarskap så kommer lokala myndigheter att endast erkänna ditt kinesiska medborgarskap.”

    Detta är officiell svensk information till svenska medborgare. Alltså, man vet att kinesiska myndigheter inte kommer att kunna acceptera svenska krav på Gui Minhais frigivning. Det är ett strikt internt kinesiskt ärende. Ändå spelar man upp denna politiska teater. Är det ansvarsfullt?

  22. Det var väl själva fan! Ska vi nu acceptera att olika stater bestämmer över sina (påstådda) medborgare hur som helst och att medborgare i andra stater helt godtyckligt kan tvingas vara medborgare i en främmande stat emot sin egen vilja?

    Logiken är klar av vad du citerar, Knut L! När Gui Minhai blir svensk medborgare upphör hans kinesiska d:o. Blir han sedan medborgare där på nytt upphör hans svenska d:o. Däremot är det väl fortfarande tillåtet att fullt ut arbeta och vistas i ett annat land oavsett medborgarskapet?

    Regissören i din senaste akt av den här “politiska teatern” verkar helt och hållet vara du själv!

  23. Dennis Z!
    Jag fann denna text på denna svenska officiella hemsida. Tyckte den sa något med bäring på Gui Mihai-saken. När han beviljas svenskt medborgarskap vet man att han kan råka illa ut om han reser till Kina. Det var mitt enda syfte med att återge den. Jag kan inte undgå tanken att man (svenska myndigheter) utnyttjat Gui Minhai för att uppnå egna politiska syften (i samklang med CIA). Har mycket svårt att förstå din upprördhet med invektiv och allt.

  24. Knut L!
    Folkrepubliken Kinas åtgärder visar att Gui Minhai är medborgare i Sverige. Ett statsstyrt massmedium i Kina televiserade Gui Minhais uttalande att han är medborgare i Sverige. Folkrepubliken Kina har ordnat möten mellan Gui Minhai och diplomatiska representanter för Sverige.

    Du skrev: ”råka illa ut om han reser till Kina”. Hong kong är en särskild administrativ region inom Folkrepubliken Kina. I frågor som rör migration över gränser är Hong kong skilt från Fastlandskina av en kontrollerad gräns. Har Gui Minhai ”rest till Kina” i den meningen att han frivilligt har passerat gränsen mellan Hong kong och Fastlandskina, eller någon gräns mellan en annan suverän stat och Fastlandskina?

  25. Att jobba för mänskliga rättigheter för alla människor – är det alltså något suspekt i dagens värld? Har man då skumma “politiska syften”? Är det alltid så att Kina har rätt och vi har fel?

  26. Knut L, jag förtydligar min fråga. Du skrev: ”Det är ett strikt internt kinesiskt ärende”. Menar du att Gui Minhai är medborgare i Kina, och bara i Kina? Motsägs inte det av att ett statsstyrt massmedium i Kina televiserade Gui Minhais uttalande att han är medborgare i Sverige, och att Kina har ordnat möten mellan Gui Minhai och diplomatiska representanter för Sverige?

  27. Det finns massor med länder som inte tillåter dubbelt medborgarskap, t ex Tyskland godkänner det bara för EU medborgare. Detsamma gäller i de baltiska staterna. I Norge blir det möjligt först nästa år.

  28. Jan Arvid G!
    Jag är kanske ute och cyklar här. Känner inte till alla turer där kinesiska myndigheter uttalat sig om Gui Minhais medborgarskap. Tänkte bara att det var bra att veta hur svenska myndigheter ser på medborgarskap i förhållande till Kina. Den saken har ju diskuterats i olika trådar.

    “… Observera att Kina inte tillåter dubbelt medborgarskap vilket betyder att om du har både svenskt och kinesiskt medborgarskap så kommer lokala myndigheter att endast erkänna ditt kinesiska medborgarskap.”

    Gui Minhais svenska medborgarskap erkänns alltså – enligt detta – inte av Kina – om jag läser rätt och om det står rätt på denna hemsida.

  29. Knut L!
    Ska vi tolka det du säger som ytterligare “bevis” för Gui Minhais allmänna olämplighet (se rubriken för hela denna diskussionstråd) och Kinas principfasta och oklanderliga hållning angående honom? Varför skulle det vara “bra att veta hur svenska myndigheter ser på medborgarskap i förhållande till Kina” när det gäller fråga om PEN-klubbens prisbeslut?

  30. Knut L!
    Problemet är att artiklarna som du skriver själv eller publicerar innehåller en tredje dålig linje förutom de två bra linjerna.

    Den första bra linjen är att det på dessa sidor är möjligt att diskutera hur den självständiga staten konungariket Sveriges politiska ledning, medvetet eller ej, orienterar sig i de världspolitiska vindarna. Utmärkt!

    Den andra bra linjen är att det är möjligt att vrida och vända på alla kända uppgifter, vilken källa de än må komma från, utan hänsyn till de rådande uppfattningarna i den svenska offentligheten. Utmärkt!

    Den tredje linjen, som inte är bra, är att dina, Anders Perssons och Torbjörn Wiklands insatser längs de två första linjerna slår över i obefogade eller ej belagda skrivningar till nackdel för personen Gui Minhai. Nu senast har du fastslagit att ”Det är ett strikt internt kinesiskt ärende” vilket bara kan tolkas som en utsaga att Gui Minhai rättsligt är medborgare bara i Folkrepubliken Kina (fastlandsdelen) och icke i Sverige.

    Detta är ett skadligt och oansvarigt yttrande, om det skulle påverka den svenska opinionen, och representanter för utländsk makt skulle uppfatta och rapportera att en dylikt opinion funnes i Sverige!

    Den så vitt jag vet korrekta översättningen av gällande lag säger: ”Article 9: Any Chinese national who has settled abroad and who has been naturalised as a foreign national or has acquired foreign nationality of his own free will shall automatically lose Chinese nationality.”

    Det är inte fel att anföra svenska statens officiella information om medborgarskap, som du gjorde; det kan finnas frågor medborgarskap som vi amatörforskare inte klarlagt ännu. Men du FASTSLÅR utan att lämna utrymme för osäkerhet att staten Sverige VET att Folkrepubliken Kina av juridiska skäl INTE KAN acceptera en svensk begäran om Gui Minhais frigivning, och att staten Sverige mot bättre vetande spelar politisk teater när Sverige driver ärendet.

    Efter detta för Gui Minhai skadliga tvärsäkra yttrande skriver du sedan ”Jag är kanske ute och cyklar här”.

    Ett annat exempel: Det påstås under ditt redaktörskap att det funnits ett åtal mot Gui Minhai i Sverige, vilket är en dikotomisk JA/NEJ-fråga utan formella juridiska mellanlägen eller nyanser. Påståendet kan vara sant; jag har inte undersökt Gui Minhais liv. Ni som följer den tredje debattlinje jag beskrivit ovan besvarar inte frågor om detta åtal, eller om källorna till påståenden om felaktigheter begångna av Gui Minhai i Sverige. Men ni har en eller flera hemliga ”säkra källor”.

  31. Dennis Z!
    Ok, glöm vad jag skrev, det kanske inte tillförde något. Det finns inga undermeningar eller dolda syften. Det som står skrivit är precis vad jag menar.

  32. Jan Arvid G!
    Kommer just hem efter att ha träffat bl a en person som var väl insatt i vad som händer med kinesers medborgarskap om de beviljas medborgarskap i annat land. De förlorar det! Det stämmer med den lagtext du citerade, men inte med vad som står på svensk myndighets hemsida – vilket innebär att det inte är ett strikt internt kinesiskt ärende. Jag har inga problem att böja mig för det.

    Den tredje linjen du beskriver är den som svajar mest. Det medges. Min hemliga källa trodde jag var säker, men den kanske inte håller. Varken jag eller någon annan kan kolla. Jag tror jag varit noga med att utforma mina ord som resonemang, inte som faktiska förhållanden. Men de borde undersökas så långt som möjligt. Om GM begick olagligheter i Gbg på 80-talet kanske vi aldrig kan reda ut, därför måste den frågan nog släppas. Alla mer eller mindre plausibla gissningar om GM:s vandel i Kina måste vi nog överlåta till Kina trots allt. Kvalitén på den litteratur som utgavs i Hongkong är som många påstått en ickefråga (Crusenstolpeargumentet).

    Därmed är vi tillbaka på linje ett och två. De håller bra enligt min uppfattning för att vidhålla att GM inte borde haft årets Tucholtskypris, utan Julian Assange.

  33. Det är utmärkt om vi med hjälp av den sakkunniga person du talat med kan fastslå att Gui Minhai är uteslutande svensk medborgare. Detta är viktigt för vad staten Sverige kan och måste göra i fallet.

    Det för oss tillbaka till de grundläggande frågorna i era artiklar: Används Gui Minhais situation som bränsle i en västlig kampanj mot folkrepubliken Kina, och har vissa västliga intressen rentav bidragit till skapa situationen med Gui Minhais förlängda fångenskap?

    Specifikt, är Kurt Tucholsky-priset fientligt mot Kina på så vis att det dels inte kan uppfattas som annat än en förolämpning (i kinesiska ledares ögon, eller kinesiska allmänhetens ögon, eller båda), dels överdriver Gui Minhais status som tryckfrihetsmartyr?

    Att utreda båda hypotetiska orsakerna till att priset skulle uppfattas som fientligt mot Kina (att GMH vore skymfligt ovärdig och att hans tryckfrihetsmartyrstatus i viss mån är konstruerad) leder ju oundvikligen till att personen Gui Minhai granskas. Efter att du och dina medskribenter granskat GMH hårdhänt går du nu lite väl långt åt andra hållet när du talar om att ”släppa” frågorna om vissa av GMHs gärningar, och överlåta granskningen av andra gärningar till Kina. Jag menade bara att granskningen måste göras med försiktighet.

    Huruvida Julian Assange vore ett bättre val är en viktig fråga, men skild från GMH-frågan i den meningen att ett pris eller icke-pris till Julian A inte direkt inverkar på förhållandet till Kina.

  34. Jan Arvid G!
    Den sista meningen antingen förstår jag inte eller håller inte med om. Om T-priset gått till Julian Assange hade Sveriges förhållande till Kina undgått den törn som nu är ett faktum. Inte heller i det fallet skulle svenska regeringen ha medverkat i prisutdelningen. Men detta är en kontrafaktisk diskussion. Som sagt, vi är tillbaka till frågan (som du formulerar det); “används Gui Minhais situation som bränsle i en västlig kampanj mot folkrepubliken Kina, och har vissa västliga intressen rentav bidragit till att skapa situationen med Gui Minhais förlängda fångenskap?”

  35. Jag menar att mycket av spretigheten och konstigheterna i denna diskussionstråd beror på starten av denna med Wiklands fullständigt obestyrkta påståenden kring Gui Minhai. Att diskutera den USA-ledda kampanjen mot Kina, och Sveriges deltagande i denna, är naturligtvis förtjänstfullt men att nyttja Gui Minhai som exempel är vansinnigt. Inte minst med det du själv instämmer i att Svenska PEN utser vem man vill till pristagare. På Wikland (och Christer Lundgren) låter det mera som att de hävdar USA-intressen bakom utnämningen. Men naturligtvis saknas underlag för dessa påståenden också!

    Mot denna bakgrund får jag nog tacka för mig i den här diskussion, som väl främst resulterat i att påståendet om FiB/Ks förbud mot Kina-kritik fått ett kraftigt indirekt bevis. Var det verkligen er mening? Stödet för Julian Assange som (ev nästa års) pristagare har knappast stärkts av krumbukterna i det här meningsutbytet!

Välkommen med dina synpunkter!