Ivar Lo och de namnlösa romerna

Henrik Persson har invändningar mot den bild Robet Mathiasson ger av Ivar Lo och romerna, som tidigare publicerats i FiB/K och här på webben.

4
566
Ivar Lo Johansson. Foto: Gunnar Herbert Lundh, via Wikimedia Commons

Robert Mathiasson har skrivit om romer och det han kallar ‘mångkulturalismen’. Kanske är det bra att papperstidningen FIB/K nu ger utrymme åt den debatt som länge funnits på nätet om vad det senare skulle innebära. Och kanske vill RM verkligen något med sin artikel. Frågan är – vad?

RM:s avslutning, att Ivar Lo skrattar i sin grav och romen sitter tiggande vid livsmedelsbutiken är helt bort i tok. De flesta romer som lever i Sverige är i högsta grad integrerade som svenska medborgare. Och i stort beskriver han debatten på Ivar Lo-Johanssons tid felaktigt. Den debatt som fanns mellan Ivar Lo- Johansson och Katarina Taikon slutade inte på det sätt RM påstår. Ivar Los ‘zigenarromantik’ avgick inte med segern, varken då eller idag.

Istället var det Katarina Taikons förhållningssätt som myndigheterna i Sverige tog fasta på: Hon hade påpekat att romerna ville bo i varma lägenheter på vintern som alla andra. Romerna hade, alla fördomar till trots, ingen okontrollerbar ‘vandringslust’ som hindrade det. Och hennes linje vann. Den sista romen som levde året runt i husvagn i Sverige slutade med det 1963. Alla romer som var svenska medborgare erbjöds bostäder, skolgång, sjukvård och annat. Och romerna sa inte nej.

Vi talar här om en folkgrupp som i dagens Sverige består av cirka 100.000 människor. Och det handlar om flera romska grupper: Resande kallas den del av den romska minoriteten som har bott i Sverige sedan 1500-talet. Ibland kallas man också resanderomer eller resandefolket. De flesta resande har, tvärtemot missuppfattningarna, haft en fast bostad. Men deras handelsresor har gjort att de rest en del av året. 

Svenska romer kom under senare delen av 1800-talet från Ryssland och Frankrike. De fick benämningen ”zigenare” i Sverige. Finska romer kom på 1950-talet hit från Finland. Många sammankopplar alla romer med gruppen från Finland, där kvinnorna har den typiska romska dräkten, kalédräkten.

Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa. Helt nykomna romer finns sedan 90-talet, varav många från Balkanländer som Bulgarien och Rumänien. Grupperna talar olika dialekter, med samlingsbeteckningen romani chib. De som är födda och/eller har varit här länge talar givetvis också svenska.

Dragspelsvirtuosen Carl Jularbo, komikern Anna-Lena Brundin och musikern och sångaren Hans Caldaras hör alla till någon av ovanstående grupper. Och jag har hört romer hävda att fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic också är rom. En folkgrupp är inte en socialgrupp. Det finns romer i alla sociala positioner i samhället och har alltid funnits; så länge det funnits romer i Sverige, alltså minst 500 år.

RM är delvis kritisk till Isabel Fonsecas bok Begrav mig stående, men placerar den samtidigt bland de klassiska skildringarna av romer. Det är den inte värd. Boken uppskattas inte av romer och innehåller åtskilliga felaktigheter. Redan titeln är märklig. Och värre än så, Isabel Fonsecas skildring av romer är lika “klassisk” som Rudyard Kiplings skildring av “den vite mannens börda”. Det är rasistisk litteratur. Det är bättre att läsa vad romer själva skrivit. Läs moderna böcker av samtida romer i Sverige, här två förslag: Britt-Inger Hedström Lundqvists Dinglarens väg och Hans Caldaras I betraktarens ögon.

Det är inte ‘typiskt romskt’ att tigga. Den som tittar på äldre målningar av Chagall kan se män som går runt och samlar lump i säckar. Det är inte romer – utan fattiga judar. Idag kan de flesta inse att judarna inte gick och tiggde på grund av sin kultur. Men många har svårt att förstå att majoriteten av romer i Sverige har helt vanliga jobb. RM hävdar att åsikter som Fonsecas skulle ha accepterats som allmän sanning, men så är det ju inte alls. Det är ju inte alls några svenska romer som sitter utanför affärerna. Och det är heller ingen som hävdar att romer överhuvudtaget borde sitta utanför affärerna. Däremot finns det folk som vägrat acceptera de åtskilliga anti-ziganistiska angrepp på dessa nykomna romer som skett:

De har blivit angripna fysiskt på olika sätt, fått vindskydd och hyddor antända med mera. Papuşa Ciuraru, en äldre romsk kvinna som överlevt Förintelsen i Rumänien som barn, berättade hur hon den första tiden i landet bodde med en grupp andra romer från samma område i Rumänien, på en parkeringsplats i Kista i norra Stockholm. En dag i april gick en 25-årig svensk till attack mot dem. Han hällde tändvätska på en av kvinnornas kläder och började skrika hotfullt.
– Alla sprang och några trampade på mig. Vi förlorade våra ägodelar. Jag var så rädd, sa Papuşa. (AB 20/4-15).

I Sverige har ju den linje segrat som säger att romer ska ha bostäder, jobb, rösträtt och så vidare som alla andra medborgare. Det här är långt ifrån de ’särlösningar’ som RM skriver om. Vad är förresten en särlösning? 

Hederskultur är inte en del av romsk kultur. Många romer lever i blandäktenskap i Sverige. Detta utan att de blir förkastade av sina släkter. Mångkultur är inte detsamma som parallellkultur. Mångkultur är acceptans av olika kulturell bakgrund och livsval, men det är inte detsamma som parallellsamhällen.

RM gör, via citatkonst, romerna till en namnlös massa, en problematisk grupp, som borde sluta med sin “slutna” kultur.  De borde ’assimileras’ istället för att få åtnjuta den ’välgörenhet’ (vilken?), ’tolerans’ (sen när blev tolerans något dåligt?) och ’separatism’ (var? när?) som bedrivs idag. Han blandar dessutom bort korten genom att sätta likhetstecken mellan den i Sverige överväldigande majoriteten av helt integrerade romer som är svenska medborgare, och de fattiga romer som är här från Rumänien eller Bulgarien.

Ivar Los linje, eventuellt stödd av några andra om det nu var så, vann inte. Det är ett falskt påstående.

Henrik Persson
Kulturvetare och FIB-medlem

ANNONS

4 KOMMENTARER

  1. När Isabel Fonsecas bok kom ut läste jag den. Det var ett tag sedan. På vilket sätt sätt är den rasistisk? Kan du stödja ditt påstående med exempel Henrik Persson?

  2. Jag läste Fonsecas bok nyligen och förstår inte heller varför den skulle vara ”rasistisk”? Det är en mycket bra bok med historik och den beskriver romernas utsatta situation och nutida pogromer, speciellt efter Sovjetimperiets kollaps. Sen förstår jag inte att en sån dålig och osaklig artikel som den RM skrev överhuvudtaget kunde publiceras i FiB/K nr 11.

  3. Isabel Fonseca är inte rom själv, men det behöver inte vara ett problem i alla lägen.
    Även en utanförstående kan, om den har rätt inställning, beskriva en kultur
    sanningsenligt – i samarbete med dem det handlar om. Men frågan är om det är så Fonseca arbetat? Eller har hon kanske – vilket påfallande ofta sker när romer ska skildras av utomstående – snarare utgått från olika exotiserande föreställningar om romer och letat upp personer som bekräftar dem?

    I hela Fonsecas bok finns en stark betoning av romernas “annorlundahet”. Det är en riskabel utgångspunkt, som tillämpats om många folk. En felaktig tanke ur högen som det kan väcka är att det i själva verket skulle vara deras eget fel att de särbehandlas och förföljs. Den konstiga tanken lyser fram även i Robert Mathiassons artikel, även om han inte säger det rent ut.

    Fonseca har hittat en person, “en romsk aktivist” (men vem?) som fäller ett “spännande” yttrande: “Begrav mig stående för jag har levt hela mitt liv på knä”. Det sätts som titel på hela boken. Men vad är egentligen avsikten med att göra så här? Vardagsfakta i målet är att inga romer begravs stående av sina anhöriga. De begravs som vi, liggande.

    Och Fonsecas olika “upptäckter”, en del mer korrekta, andra helt felaktiga, sprids vidare. Här ett radioinslag från 2015 med flera märkliga och ibland helt felaktiga påståenden, baserat på Isabel Fonsecas bok. Det sägs där bland annat svepande att “romer har ingen gemensam identitet”, med flera konstigheter:
    https://sverigesradio.se/avsnitt/490067

    Det finns all anledning att låta romerna själva komma till tals, inte filtrerade genom utomstående, både i intervjuer och som författare. Lägg märke till att så icke sker i ovannämnda radioinslag.

    När Adlibris ska presentera Fonsecas bok, skriver man så här: “Zigenarna har ingen egen stat, sjunger ingen nationalsång, tillber ingen helig skrift.” Det är minst två fel av tre: Romerna har visst en egen nationalsång sedan över 50 år tillbaka. Den heter “Gelem, gelem”. Texten finns här: http://trajoskodrom.se/romska-nationalsangen/

    Många romer är dessutom mycket religiöst aktiva och anslutna till religioner som finns i länder där de lever, det finns många kristna romer i hela världen och i Mellanöstern är romer ofta muslimer. Romerna har ingen egen stat, det vet alla, men det finns romer som anser att det vore bra med ett eget land, ett “Romanestan”, även om dessa säkert är i minoritet.

    Rasism behöver inte alltid finnas på ytan, men kan ligga i undre skikt. En högerextremist kan säga att den är emot slaveri, samtidigt som den betonar att afrikaner är annorlunda och borde vara endast i Afrika. Rudyard Kiplings böcker och poesi var i många fall stor litteratur. Men samtidigt fanns rasismen ändå där. Tyvärr går det att säga detsamma om Fonsecas bok.

  4. Tack Henrik Persson.
    Jag har undervisat något tjog romska barn, och av och genom dem lärt mig mycket. Men uppenbarligen inte tillräckligt.

Välkommen med dina synpunkter!