Bitcoin (1): Hur TT, DN Aftonbladet och Ekot vilseleder om fetischen och bluffvalutan

Den 30 januari 2016 dök en annons upp i DN-skepnad i mitt Facebook-flöde:  Svenska regeringen chockad efter upptäckten av ett nytt hemligt banksystem. En Johan Holmgren hade satsat 2.000 kr och hade nu ”över 7.411.125 kr”. Summan motsvarade förstås i originalet en miljon dollar. En Hanna Fransén köpte med sin vinst ”ett fantastiskt slott med 15 sovrum i Frankrike”. 

Någon algoritm hade skakat fram mig för att jag just då gjorde research och hade surfat på amerikanska bitcoinsidor. Naturligtvis var jag ointresserad att själv skaffa bitcoin. Jag tipsade DN:s webbansvariga Mats A om detta fejk och vände mig samtidigt till tidningens hightechjournalist Linus Larsson med en fråga: Borde inte DN varna för bitcoin? Glöm dock inte berätta att det inte går att handla med dem eller sälja dem på vanligt sätt. ”Det vet väl alla”, svarade Larsson. Banal konsumentjournalistik var inget för detta IT-crack.

Köp en speciell datafil, det gör dig rik! Det är rövarhistorien grabbarna på DN, Ekot, TT och SVT berättar. Chefer som är osäkra på vad bitcoin är håller sig borta från ämnet  för att inte riskera att förlora ansiktet inför 20-plusarna på redaktionen. I skymundan har tiotusentals med bitcoin i sin dator insett att de blivit lurade av både försäljarna och grabbarna. Gissningsvis skäms de och hellre sväljer förtreten än tipsar Mattias Carlsson.

En riktig reporter

Mattias Carlsson grävde fram och publicerade under 2019 och 2020 bitcoinbedrägerier i ett 10-tal artiklar, ingressen 2020–11–30: ”Offer efter offer berättar hur det började med en kändisannons på facebook och slutade med att de förlorade sina livsbesparingar i falska bitcoininvesteringar”.

Vad hade fått dessa offer att tro på annonserna? Grabbarnas bitcoinjournalistik, vad annars? Deras notiser skiljer sig inte på något sätt från bedragarnas fejkade annonser. Samma förespeglingar. Grabbarna har ännu inte kunnat visa upp en vinnare! I deras journalistik är allt anonymt! Inte heller några spår efter vad de påstår händer.

Sedan Mattias Carlsson avslöjat bedrägerier krattar ändå grabbarna för ytterligare bedrägerier, DN-Ekonomi (2020–02–10): ”Under söndagen gick värdet på en bitcoin över den psykologiskt viktiga 10.000 dollar-gränsen. Ett tecken på marknadens optimism och riskaptit, enligt två experter.”

Var finns den marknad notisen talar om? Ge adress eller länk! För vilka är 10.000 dollar en ”psykologiskt viktig gräns”? För kineserna, torsbyborna, danskarna? Vad är en ”riskaptit”? Lägg ordet på minnet, det återkommer. Vilka är experterna? Vad tänker Carlsson när han ser grabbarna på tidningen förvilla läsarna och underlätta för de skurkar han jobbar på att avslöja?

På finansspråk är bitcoin en transfer provider. Den har inget värde i sej, men den kan som en spelmark ange ett jämförelsevärde till en valuta, eller precis som kvistar och kottar till pris i kronor när barn leker affär. Det finns ingen koppling till en valuta, alltså inte heller en kurs.

Bitcoin används som transfer provider vid köp från USA av behändiga påsar med narkotika eller piller. Säljaren ger priset i bitcoins dagskurs och köparen räknar om det till sin valuta och betalar. Ingen maffia tar emot enbart bitcoin.

Kursen och svängningarna är digitalt styrda efter en algoritm. Kursen ligger i datafilen. Kursen följer alltså inte någon börspsykologi där förväntan på vinst eller skräck för förlust avgör priset mellan säljare och köpare. Men eftersom grabbarna menar att denna bitcoinbörs ändå finns, hur förklarar de att i hela världen och  i samma ögonblick kommer man fram till exakt samma börspris på bitcoin i en enda valuta, dollarn, dag efter dag sedan mer än tio år? 

All säljreklam illustreras med webbdesignade bitcoinmynt i skinande guld för att lura fantasin att bitcoin är som guldpengarna i sagorna. De bara väller ut ur säcken. Affärsvärlden suggererar (2019–10–31): ”Guld har varit en säker hamn som investerare vänt sig till sedan urminnes tider. Är det kryptovalutor som bitcoin som kommer bli den nya säkra hamnen?”

Bitcoin-fenomenet frodas i en subkulturell global gamer-miljö. Varken bitcoin eller den miljön påverkas av naturkatastrofer, politiska eller ekonomiska kriser, krig eller pandemier. Det handlar inte om verklighet utan enbart om en jakt på upplevelser i en illusion att vara storspelare i finansvärlden. Betecknande är att DN-Ekonomi periodvis publicerat fler notiser om bitcoin än om Wall Street.

Finansinspektionen sätter regelbundet upp bitcoinfirmor på sin svarta listan. Under  åren 2018–2020 varnade myndigheten för 27 firmor och under 2020 för 11 firmor: Bitcoin Bank, Bitcoin Billionaire, Bitcoin Storm, Bitcoin Era, Profit Bitcoin, Prime Bitcoin Miners, Bitcoin Storm, Bitcoin-Evolution, Bitcoin Billion Club, Bitcoin Future Web Soft, Bitcoin-Trader och The Bitcoin Code.

När jag 2016 skickade en skärmdump på den falska DN-annonsen hittade jag med enkel sökning till The Bitcoin Code. Fyra år senare signalerade Mattias Carlsson på DN samma skumma firma. Varför tog det sån tid för DN? Ville inte grabbarna tro så illa om bitcoinvärlden?

På Bitcoin Codes plattform ler Stefan Holmquist: Möt Stefan Holmquist – Geniet bakom The Bitcoin Code – Jag skapade den tradingmjukvara för bitcoin som har tjänat in över €18,484,931.77 i intäkter bara under de senaste 6 månaderna. Denna mjukvara skapar nya miljonärer snabbare än tidiga investerare i Uber, Facebook och Airbnb. Om du vill tjäna en miljon med bitcoin, titta på videon ovanför att få reda på hur du gör. Din vän, Stefan Holmquist.

Hur förnedrande hade det varit för en hich tech-journalist att varna för denna och andra firmor? Finska YLE gjorde det (2018–01–14): ”Stefan Holmquists namn varierar, ibland heter han Steve McKay, Stefano Savarese eller Eetu Haanpää, beroende på hemsidans språk.”

Riksbanken har pedagogiskt varnat för bitcoin, precis som nationalekonomer. Tänk om det fick komma fram i riksmedierna. Så många bedrägerier skulle inte ha undvikits.

DN:s 200-miljonersman

Varifrån får grabbarna på DN, TT och Ekot sina uppgifter? Från anglosaxiska nyhetsbyråer och tidningar, uppger de. Varifrån får dessa i sin tur sina uppgifter? Från amerikansk plattformar som säljer bitcoin. Påtagligt hur stereotypt lika grabbarnas notiser är denna säljretoriken. DN-Ekonomi gjorde en utflykt i verkligheten. Titta vad den hittade, rubrik (2018–03–30): ”Svensken som tjänat 200 miljoner på bitcoin”.

Vem är DN:s 200-miljonersman? ”Jag träffar Johan i en stor affärslokal i centrala Stockholm som han har köpt för några av de miljoner han har tjänat på bitcoin. Han heter egentligen något annat (…) Han köpte bitcoin för 50.000 kronor. Det var 2011 och en bitcoin kostade 7 dollar, eller drygt 60 kronor. I skrivande stund är en bitcoin värd 10.000 dollar eller 80.000 kronor. När jag pratade med Johan för första gången om bitcoin hade han en förmögenhet motsvarande 200 miljoner kronor.”

För 50.000 kr köpte Johan bitcoin och nu är han värd 200 miljoner. Att Johan för en bråkdel av sina investerade kronor kunde köpa en affärslokal för ett par miljoner kronor. Vilket mirakel!  

Hur hanterar Johan sina bitcoin? ”Han tar ut pengar antingen genom ett kontokort som är kopplat till bitcoin eller genom att sälja bitcoin och sedan föra över pengarna till sin vanliga bank.”

Låt oss förstå det här! Johan lämnar över sina bitcoin till banken och öppnar ett valutakonto. Dit för banken över i takt med bitcoinkursen motsvarande summa i kronor, fria att användas som Johan vill.  I banktjänsten kan Johan välja att bara sälja av på sitt bitcoininnehav och då får han miljoner han sätter in på sitt valutakonto. Så har 50.000 kr via bitcoin på banken blivit 200 miljoner kr! Men tankefelet DN-Ekonomi gör i sin rövarhistoria är att betrakta valuta för en transfer provider – alltså för kottar och kvistar – och ta bitcoin för en valuta, alltså kronor och dollar!

Vem är denne ”Johan som egentligen heter något annat”? Är det Ludvig eller Christian, båda högprofilerade bitcoinförsäljare? Varför väljer DN att hålla 200-miljonermannen anonym? ”Han vill vara anonym och jag frågar varför. 
– Inget system är helt säkert för hackare och blir det känt vem jag är kan kodknäckare från hela världen börja jaga mig. Och sen är det kidnappningsfaran.”

DN lämnar sista ordet till ”stomrike” Johan: Jag har pengarna och jag vill göra världen bättre. Just nu jobbar jag med att sprida metoder för att hjälpa människor att förverkliga sin fulla potential till vänlighet, inre balans och välbefinnande. Men också utbilda om vikten av universell etik och ansvarstagande.

Här kunde sagan vara slut, men icke så! Efter Austin Erbas artikeln i mars återpublicerar DN-Ekonomi i december den artikel han publicerade redan i januari.

I januariartikeln står det: ”Jag fattar beslutet att köpa bitcoin en torsdagsmorgon före jul [2017]. Jag har väntat länge nog: det är min tur att bli rik.” I mars bländades Erba av 200-miljonersmannen och trodde uppenbarligen att han redan ha blivit rik på sitt innehav. I december 2018 hade Erba insett att han blivit lurad, så nu önskar han bitcoins slutliga krasch: ”När kraschen kommer blir bitcoin lika värdelösa som tre matchande godisbitar i Candy Crush.”

Hur pressetiskt är det att en DN-journalist gör ett hyllningsreportage till sin bankman, som dessutom får uppträda anonymt och framställas som en vanlig bankkund? DN:s satsning på bitcoin-journalistik var ur alla synpunkter ett fiasko. 200-miljonermannen går som en vålnad i DN-huset.

Den sorgerliga sagan

Sagor ska ju ha en uppfostrande funktion, därför slutar inte alla sagor lyckligt. Ett exempel ur Aftonbladet; ”Daniel slarvade bort en halv miljon i bitcoins” (2017–12–18). Aftonbladet skriver: ”2010 köpte han drygt fyra stycken bitcoins. I dag är de värda 500.000 kronor, men Daniel står utan pengar, han har nämligen tappat bort sina mynt.
– Känns ju jättetråkigt, såklart. Det är några hundra tusen som jag verkligen hade kunnat få användning för, säger Daniel till tidningen. (…) Daniel heter egentligen något annat.”

En  till, som heter någon annat, hade han lyckats lura på någon av sina fyra fetischer skulle det vara bedrägeri. Aftonbladet tar alltså den potentiella bedragarens sida som ett eventuellt offrer.

Ekot berättar (2018–01–27): ”När en japansk bitcoinbank kraschade för några år sedan gick tusentals människor miste om sina bitcoin. En av dem är Karl-Johan Karlsson, som hade bitcoin som i dag skulle ha varit värda 87 miljoner kronor.” Hade detta inte inträffat skulle Karlsson, ex-journalist på Expressen och idag mediastrateg på Centerpartiet, försökt  lura på någon annan sina bitcoin? Nej, det vill vi inte tro.

Hela valutan  

Alla notiser börjar med kursen och sedan följer en tänkt förklaring till den. Ekots Jonas Fredén följer mönstret (2014–02–25): ”Just nu sjunker kursen på bitcoin. (…) Svenska företag som handlar med bitcoin har däremot sagt att bara för att det uppstår problem någonstans i bitcoinsystemet ska man inte ifrågasätta hela valutan, särskilt inte på lång sikt.”

”Hela valutan”? Lustig uttryck för en valuta, som ändå är en abstraktion och därför odelbar. Fredén är bitcoinaktivist, gör reklam för bitcoin i sitt facebookflöde och får beröm på bitcoin.se – templet i bitcoinvärlden – för sitt engagemang. I ett annat inslag i Ekot berättar han om FourFinger-Charlie (2013–10–25): ”New Yorks kändaste bitcoin-försäljare. Han är en av dom som tidigt köpte bitcoin som en kul grej och han är nu miljonär. I ett minneskort i en ring på fingret spar han tusentals bitcoin och hans vänner varnar honom skämtsamt – en rånare kommer klippa av hans finger.” 

Att Ekot inte är mer rädd om sin trovärdighet än att man låter Fredén sprida vandringssägner han hittar på amerikanska plattformar förvånar.

Tanken att kunna konsumera och betala med bitcoin sitter djupt hos många. När Vetenskapsradions chef, docenten Ulrika Björkstén lovade att ”reda ut begreppen” förvirrade  hon dem ytterligare (2014–03–07): ”Det finns flera olika växlingskontor på nätet där man kan växla bitcoin till andra valutor. Och vill man köpa en biljett till en kommande turistflygning ut i rymden går det också att betala med bitcoin. Det är helt enkelt ett alternativ till kronor, dollar och euros.” Försök köpa en resa, Ulrika Björkstén!

Vetenskapsradion ägnar mycket programtid åt bitcoin och mycket ovetenskapligt. Niklas Zachrisson (2015–03–27): ”Grundidén med bitcoin är att ersätta maktcentrerade strukturer som banker och stater med ett självkontrollerande nätverk av datorer.”

P1:s Studio Ett  sänder  regelbundet inslag om bitcoin. Vem minns inte inslaget (2013–04–08): ”bitcoin – hotas bankmonopolet?” Bankerna kanske utkonkurrerade av en fetisch?

Studio Ett ett halvår senare (2013–11–05): ”Den digitala valutan bitcoin sprider sej över världen. Den ekonomiska krisen verkar driva på suget efter en ny sorts pengar.”

Ytterligare tre månader senare (2014–02–12): ”Är framgångssagan för den virtuella valutan bitcoin över? Stora ras i värdet på valutan och anklagelser för att hjälpa kriminella innebär slutet.”

Grabbarna och världsoron  

Källan till den mesta bitcoinjournalistiken är TT. Där förpackas säljreklamen från USA. Varje telegram återges i 15–25 olika medier. Språket är begränsat, samma få metaforer återkommer i alla telegram. Frågor som var, när, vad, hur, varför får aldrig svar.

Henning Eklund på TT vet redan 9 februari 2020 hur börsåret slutar: ”Bitcoin är en av 2020 års stora vinnare. Samtidigt som Stockholmsbörsen är upp drygt 4 procent sedan årsskiftet och S&P 500 på New York-börsen är upp cirka tre procent, har värdet på en bitcoin ökat med drygt 40 procent.”

Jämföra Googles och Facebooks aktier med den algoritm som styr bitcoin, vem kom på en sån idé?  Under 2020 fyrdubblades den förprogrammerade bitcoinkursen. Utan att innehavaren alls ökat sin köpkraft. Var ligger intresset för TT för den typen av information?

I ett osignerat telegram för TT in bitcoin som en spelare i storpolitiken (2018–11–26): ”Oro för ökad marknadsreglering och en turbulent stämning i branschen har tryckt ned kryptovalutan bitcoin under 4.000 dollar, den längsta noteringen sedan september 2017.”  

Turbulent stämning i branschen! Vilken bransch? Skulle stämningen hos säljarna påverka kursen att sjunka? Märkligt. Vilken regering skulle ha väckt ”oro för ökad marknadsreglering”? När TT ska förklara världen är det svårt att avgöra om det är världen eller TT som är konstig.

SVT läser i olika nyhetsändningar upp TT-telegram om bitcoin utan att ange källan, här ett TT-telegram (2019–11–27): ”Kryptovalutan bitcoin har under november sett sitt värde skjuta i höjden och sedan krascha rejält, vilket i båda fall kopplas samman med politiska signaler från Kina.” Kopplas samman, hur? När något är svårförklarat eller inte alls går att förklara, så är förklaringen Kina!

Bland grabbarna på TT är Tobias Österberg flitigast att rapportera om bitcoin. Hans telegram har två alternerande rubriker: bitcoin tappar i värde (SvD 2020–01–20): Sedan årsskiftet har värdet på Bitcoin stigit med 22 procent. (…) Tittar vi under hela perioden så har den innehållit en del geopolitisk oro men också överlag ganska stor riskaptit  [standarmetafor] med fantastisk start för börser över hela världen. Sedan såg man en stor uppgång i Bitcoin när oroligheterna med Iran kulminerade, men att kryptovalutor generellt beter sig som en trygg placering vid oroliga tider får man ta med en stor portion salt.  

”Geopolitisk oro … riskaptit …oroligheter med Iran kulminerade …!” Vilken soppa!

Österbergs TT-telegram ovan redigerades av DN-Ekonomi i ett försök att höja trovärdihten (2020–01–20): Den som köpte en bitcoin vid nyårsafton har sett värdet öka från 7.178 dollar till drygt 8.800 dollar. Analytiker som nyhetskanalen CNBC talat med lyfter bland annat utvecklingen kring Iran med USA:s dödliga attack mot toppmilitären Qassem Soleimani som en bidragande faktor. Okay, om attentat var en ”bidragande faktor” (?), vilken var huvudfaktorn till den 22-procentliga kursstegringen?

Nobelpristagaren Paul Krugman har ofta i krönikor och Twitter hånat hysterin och vidskepelsen hos journalister som Österberg och övriga grabbar som tror att bitcoin har ett liv utanför sin algoritm: How they are misled by the desire to divorce the value of money from the society it serves. Vem ska man tro? Krugman eller Österberg?

Joel Westerholm på Ekot (2017–12–22) går långt i den vidskepelse som Krugman angriper: Sett över tid har värdeökningen [på bitcoin] varit enorm, omkring senaste årsskiftet handlades den för 1.000 dollar men har sedan dess alltså varit uppe och nosat på 20 gånger det. (…) Det finns heller ingen tydlig orsak till det senaste dygnets nedgångar utan experter pekar på flockbeteende på en marknad med många nya och oerfarna investerare.

Ett ”flockbeteende på en marknad med många nya och oerfarna investerare” som får en valuta att på ett år tjugodubblas? Vilka flock? I vilken förväntan? Och framför allt, vilka experter hävdar det? Om en flock kan ha effekten på ekonomin, leve flocken!

Westerholm rekryterades till Ekot från IDG, en amerikansk reklam- och eventfirma för bland annat bitcoinmässor. Inget undgår Westerholm (2017–11–17): När militären tog över makten i Zimbabwe rusade den digitala valutan bitcoin upp i värde.

Komiskt blir det när TT tvingas  rapportera hur en kronofogde först trott på TT att det gick att sälja beslagtagna bitcoin på en börs och sedan upptäckte att det inte gick. Kronofogden i ett TT-telegram i  Ystads allahanda (2019–10–10):  Många frågar varför vi auktionerar ut valutan och inte växlar in den själva. Svaret är att det inte finns en infrastuktur för det som möter våra krav. Vi måste göra det på ett kvalitetssäkrat sätt för att veta att pengarna inte försvinner på vägen. 

I var och vartannat TT-telegram i pressen skymtar ett ”enligt experter”, anonyma förstås. I radio och TV krävs det namn och ansikte. Här en, presentarad som expert i SVT-utskrift  (2020–12–05): I måndags nådde priset på kryptovalutan en ny rekordnivå, men den här gången är det främst stora företag och investmentbolag som ligger bakom att priset har drivits upp, snarare än privata sparare, enligt Totte Löfström, vd för kryptovalutebörsen Trijo. I förlängningen kan det ökade värdet för bitcoin leda till att fler privatsparare intresserar sig för kryptovalutor, enligt Totte Löfström.

Totte Löfström, expert? Han har den svenska bitcoinbranschens mest PR-medvetna säljföretag, Trijo News. När han uppträder som journalist på en påhittad nyhetsbyrå förvillar han genom att sprida säljreklam. Han är författare till boken Så kan du bli rik på bitcoin. Borde inte inslaget istället ha granskat honom och boken?  

Vilken tanke ligger bakom att riksmedierna kallar dem experter, de som alltid är bitcoinförsäljare? Vad är det för journalistik att lämna fältet öppet år säljaren, aldrig åt köparen.

Den cyniska banken och pandemin

Familjen Dinkespiels nätbank Nordnet säljer inte bitcoin, men förmedlar köp och förvaltar bitcoininnehav under ett skojfriskt slagord: ”Bitcoin – allt annat är irrelevant”.

Kryptovalutor vinner mark när centralbankerna fortsätter att stödköpa värdepapper och stimulera ekonomin. Bitcoin skulle alltså ha vunnit mark på grund av pandemin, hävdar banken. En uppdaterad säljretorik. Säljarna hittar med cynisk fantasi på skenbara argument till varje läge.

Erik lyssnade på Nordnets podd om bitcoin och ger en bra idé om vilken säljretoriken han matades med. Han ställer samtidigt en fråga: ”Förstod vitsen med att använda bitcoin som ’safe haven’ som en universell valuta, om man bor i länder som saknar stabil växelkurs – Exemplet Venezuela. Men hur ska man kunna handla mat för bitcoin i Venezuela?”

Nordnets svar till Erik: ”Via hot wallets & ett andra lager ovanpå bitcoins blockkedja/ledger (kallas lightningnätverket), möjliggörs ett betalningsnätverk med enorm kapacitet. Värt att lägga märke till är hur Visa redan samarbetar med flera nya företag som erbjuder bl.a. betalkort med avsevärt mycket lägre avgifter genom denna teknik.”

Det är inget svar på Erik fråga. Bara obegripligt flöde för att tysta tvivel, förvilla och framför allt slippa att frågan upprepas. Funktionen med ”bitcoinspråket” är detsamma som sektens eller Trumps. Ljuga, men inte ljuga för att bli trodd utan för att göra sanningen irrelevant.

Svensks bitcoinnätverkets rising star är Frida Bratt, rekryterad 2019 som ”sparekonom” på Nordnet. Hon kom efter en karriär som journalist i privatekonomi på Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT. TT intervjuade Bratt i februari 2020: ”Enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt hänger bitcoins kurs framför allt ihop med hur sugen marknaden är på att ta risker. I år har riskaptiten (alltid denna metafor!) ökat, trots en del oro. Men coronaviruset verkar inte få några långtgående effekter på ekonomin, så optimismen ökar. Då blir marknaden mer sugen på risk, och bitcoin-bkursen går upp, säger hon.”

I det tidigare Nordnet-argumentet hade pandemin mycket med ekonomin att göra, med Bratts argument har den ingen påverkan. Men i båda förklaringarna har alltså pandemin gynnat bitcoin. Bratt med samma sorts sektspråk i ett annat sammanhang: ”Man ska också känna till att bitcoin-kursen generellt hänger samman med börsen i stort, säger Frida Bratt.” Nej, varken ”generellt” eller ”i stort” finns något samband! Hur länge dröjer det till Bratts trovärdighet är uttömd?

I bitcoins ungdom skaffade försäljarna själva billigt bitcoin som de problemfritt sålde vidare. Idag krävs kapital och hela tiden nya kapitaltillskott. Impulsiva riskkapitalister som hoppade och lurades är nu borta. De små svenska försäljarna försvinner. De som finns kvar till formen tjänar inget, men gemenskapen har sitt värde. Firma Trijo kallar sig börs utan täckning för det ordet och är i partnerskap med Nordnet. Hur hålla sig fast på en sjunkande marknad. Ett sätt är att yngla av sig i nya ”social” nätverk. Som i varje sektlik och hierarkisk säljorganisation, när kunderna tagit slut tvingas de i nätverket att exploatera varandra. Medierna spelar med som nyttiga idioter, Trijos vd är deras dominerande ”expert”. Träffa Totte igen!

Dagens Nyheter den 13 januari 2021

DN:s alla redaktioner utom sporten har under de senaste åren gjort egna artiklar på bitcoin på helsida, uppslag eller tre sidor, till och med på åtta sidor. Därför blir det mycket mer om DN i min nästa artikel.  Efter Mattias Carlssons avslöjanden 2019–2020 hemfaller DN-Ekonomis Andreas Lindberg (2021–01–13) på hela tre sidor till rollspelar, magi och vidskepelse kring bitcoin. Det är ju roligare. Okey, några markörer skymtar i artikeln att man inte ska tro på allt som står där, till exempel säger han bitcoin är ”en spekulativ tillgång (?) som är ganska svår att använda som pengar.”

View this post on Instagram

A post shared by Dagens Nyheter (@dagens_nyheter)

DN:s nya insikt motsägs av rubriken: ”Storföretag bakom bitcoins nya rekordnivåer”. Varför skulle de köpa bitcoin om de inte trodde att dessa gick att använda som pengar? Men köpte storföretagen alls bitcoin? I vanlig ekonomijournalistisk hade läsaren namnen på storinvesterarna och strategin bakom köpet, men inte i DN-Ekonomis journalistik!

Lindberg lyssnar istället till ”experten”, tidigare citerade Totte Löfström, han från ”bitcoinbörsen”, Trijo, som uppträder i en falsk utstyrsel till expert på Trijo News, författaren till ”Hur man blir rik på bitcoin”.

Totte ger inte svar på vilka storinvesterarna är som under 2020 drivit upp priset fyra gånger på tio månader. Tidigare rusningar, förklarar han, ”drevs främst av privatinvestare … den här gången är det andra faktorer som spelar in och värdeökningen ser ut att vara bättre underbyggd”. Hur då, undrar man?

Lindberg svarar: ”Sammanfattat så beror det framför allt på att det nu är stora institutionella investerare som köpt väldigt mycket.” Ett präktigt cirkelresonemang, där Lindberg skjuter in adverben sammanfattat och framför allt för att dölja det! Sammanfattat framför allt, varför får inte vi veta vad det står för?

Om det inte gick att använda bitcoin som pengar, varför köpte dessa spökföretag dem ”väldigt mycket”? Frågan förföljer Lindberg: ”För att, enligt Totte Löfström, ha som hävstång mot den utspädning av den amerikansk dollarn som väntas komma”. Njut av de djärva metaforerna! Använda en hävstång vid utspädning, inte lätt gjort! ”Totte menar att stora investerare valt att placera pengar i bitcoin, vars värde inte späds ut bara för att det skapas mycket nya dollar”. Vänta nu! Om stora summor dollar flyr bitcoin borde det var det som sänker dollarn, men dollarn sjunker ju inte, vilket ändå var utgångspunkten i resonemanget! Åter ett cirkelresonemang.

Inget har alltså hänt. Inga stora företag har köpt bitcoin och ingen koppling skulle finnas ifall de hade köpt. DN-Ekonomi, strunta i Totte och studera istället Krugman och de grabbarna. På DN har man plockat upp information att stora företag intresserar sig för teknologin bakom bitcoin. Med blockchain vill betalföretagen och banker skapa en egen intern transfer provider för privilegierade kunder och mellan sig, men garanterat inte bitcoin. Rationalisera hantering, kanske försvåra skattekontroll. Vem vet? Det skulle vara ett styckepris för varje enhet, det logiska.

Hur högt kan värdet stiga, frågar Lindberg experten? DN-journalisten pratar med Totte som om det var en intervju med ett barn som man inte vill såra. Barnet slår ut armarna: ”Till runt 200.000–250.000 dollar. Under tidigare rusningar har värdet ökat omkring 20 gånger under en period på tio till tolv månander. Det är ungefär vad många hoppas på nu också”. Hur säger man till ett  barn att kottar och kvistar de leker med inte är pengar? DN-Ekonomi försöker inte ens, utan vill istället vara med och leka.

---

Läs den andra artikeln…