”Ett anonymt geni designar grunden till en valuta bortom bankers och staters kontroll, heldigitala pengar som regleras av kryptografi i stället för av riksbanken.” (DN-Kultur 2016–05–14)
Vänta nu, hur skulle bara ett enda liv räcka till att programmera bitcoin? Min magkänsla säger att bakom projektet står ett anonymt team av asiatiska och amerikanska mellangenier, plus en fransman som laddar narrativet med västerlandets största myt, väntan på skaparen. Teamet har inte trätt fram än, de väntar på rätt ögonblick, precis som i sagan.
Jag läser vidare: Det finns rationella skäl att avslöja Satoshi Nakamoto. Exempelvis tros han kontrollera ett par hundra miljoner dollar i bitcoin, pengar han skulle kunna vräka ut på marknaden och dumpa växlingskursen. Mysteriet med vem som skapade bitcoin är en skärva science fiction mitt i verkligheten. En del av mig vill att Satoshi Nakamoto aldrig avslöjas.
Skribenten låter som en evangelist: Datorer över hela världen bygger en väv som upprätthåller … det är nästan som bitcoin har ett eget liv. Vem skriver detta? Aha, jag upptäcker att det är DN:s high tech-journalist Linus Larsson som flytt till kulturdelen för att, inspirerad av fundamentalister i bitcoinvärlden av den hädiska tanken, ”ingen riktig människa skulle kunna leva upp till mytbildningen som grott bland kryptoentusiaster och anarkistiskt sinnade teknofiler … Allt detta skulle förstöras om en riktig människa trädde fram.” Frälsningsläran: ”En virtuell kryptovaluta som ingen styr över omsätter miljarder. Den är på väg att stöpa om det finansiella systemet.”
Hade Larsson skrivit betraktelsen på DN-Ekonomi skulle bankaktierna på börsen ha rasat. Fast det är just vad DN-Ekonomi skrivit i tio år och skriver ännu 2021 – se exempel i min förra artikel – utan att det påverkar börsen. Någonting är alltså fel i den där läran!
MMT och bitcoin
En gång var pengar vad mynten vägde. När det blev för tungt deponerades istället motsvarande guld i statens källare. Senare ändrades det och pengar skulle värderas i varor och tjänster. Också det sättet försvann. Kvar fanns bara ett sätt: förtroendet. Med ett magiskt ord lät Nixon dollarn flyta för att låta andra betala Vietnamkriget. Alla större ekonomier tvingades följa efter. Västerlandet framtid vilar nu på förhoppningen att Kina inte sänker dollarn.
Tusenårsskiftet födde utopierna bitcoin och ”Modern Monetary Theory” (MMT). Den första är mirakelvalutan som växer i värde av sig själv och den andra är pengarna i sagosäcken som aldrig blir tom hur mycket den än töms.
MMT, så lägligt! På grund av pandemin spottar riksbankerna nu fram tusentals e-miljarder och staterna skuldsätts med biljoner och triljoner. Men behåll förtroendet! Vad är annars valet? Skulle jordens fattigaste med några dollar i plåtburken tappa förtroende för de pengarna?
Ekonomer i Amerika propagerar nu för att USA:s centralbank ska spotta ut tillräckligt med dollar för att enkelt täcka statens och alla delstaters budgetunderskott. Runt Bernie Sanders är man svag för MMT. När Alexandria Ocasio-Cortez (AOC) lanserade sin Green New Deal för ren energi, allmän sjukförsäkring och jobbgaranti förklarade hon att den skulle betalas genom underskott: ”Vi måste komma ifrån misstaget att skatter ska till 100 procent betala utgifterna”. Med en aldrig sinande dollar kunde ekonomi växa utan kapitalismens kriser och arbetslöshet, till och med utan krig, eftersom allt kunde lösas med pengar. Den amerikanska vänsterns svagheten för MMT visar hur populistisk den är. Skulle en vänster vid makten vara beroende av reaktionens förtroende för valutan gick det i USA som för Allende och andra progressiva regimer.
Inspirerade MMT bitcoins överbyggnad? Larsson var inne på ren science fiction. Om bitcoin i starten inte var mer än ett rollspel, vad var projektet? Bli en världsvaluta för en ny härskande klass. Den första vågen köpte bitcoin för hundralappen, sedan för studielånet, slutligen för en sparad handpenning. Efter det började den rusa. Strategin att erövra en världsmarknad vilade alltså på snabbhet, och inget var snabbare än att ha samma pris överallt i samma ögonblick. Så sorteras de som tar en funderare ut, alltså de trolösa. Att priset ibland tillåts att sjunka till gårdagens pris är en minimal stresstest. Den dag som bitcoin ”omsätter miljarder”, som DN:s high tech-journalisent siar om, så har den gamla styrande klassens valutor rasat och klasserna själva förlorat sin makt. En ny människa och ny klass framträder, spelmänniskan i den rollspelande klassen.
En bitcoin är idag värd 400.000+, men ändå vägrar pizzabutiken låta mej betala en quatro med dem, de gnuggar hellre mitt platskort till de får ut sina 89 kronor. Där är vi kvar i verkligheten. Bitcoin kommer aldrig att vara användbar. De som sliter och skapar gammaldags värde, hederligt eller inte, kommer aldrig röra en parasitklassvaluta.
Säg inte det, invänder bitcoinretoretikerna! Bitcoins algoritm är programmerad på att stanna vid 21 miljoner enheter. 19 miljoner är redan processade och värda 10+12 nollor i kronor. Finns bara intresse och nytt kapital är det över före årets slut, kanske på dagen om ett år, säger de. Då har värdet per enhet kanske fyrdubblats. När fler inte processas. Då …?
Ja, då tar spelmänniskan över börser och banker, vilket var projektets mål, säg algoritmens slutmål. Eller inget alls händer. Lite lurendrejerier, förstås. Hur började det egentligen?
Skojarna
Magasinet FOKUS påstår i nr 48/2013 att de var först i svenska medier att skriva om bitcoin. ”Inte längre låtsaspengar”, lyder rubriken 2013. ”Först dömdes bitcoin ut som låtsaspengar som mest dög åt narkotikahandel och penningtvätt, nu behandlas den seriöst i ekonomipressen”. De första bitcoinkunderna visas upp och så lanserades försäljningen i en oblyg textreklam på många, många sidor.
Rick Falkvinge, Piratpartiets grundare och EU-parlamentariker, uppgav att hans bitcoin gått upp 50 gånger, men han vägrade sälja. Han vill bli ännu rikare, förstås. Men han är inte alls kund, tvärtom är han den första bitcoinsäljaren och propagandisten, vilket FOKUS tiger om.
Jan Dinkelspiel är också en falsk kund. Han är bankdirektör på familjeägda Nordnet, som förmedlar och förvaltar bitcoin. Skulle familjen Wallenberg låtsas att de inte ägde sin bank för att lura alla att de bara var kunder som rekommenderade banken? Exakt så gjorde Dinkelspiel när han uppgav att hans bitcoin gått upp 500 procent. ”Idag ångrar jag att jag inte köpte mer”, säger han. ”Trots att han kan göra ett klipp vill Jan Dinkelspiel inte sälja sina bitcoin” skjuter FOKUS in för att förstärka intrycket att han bara är en bitcoinkund.
Dinkelspiels bank Nordnet förvaltar Stureplans både aktie- och bitcoinportföljer, vilket ger bitcoin ett trendigt skimmer. Han syns i skvallerpressen, är eller utger sig för att vara nära vän med Victoria. På Twitter visar han upp pigga reaktionära idéer: ”Public Service borde vara enkelt att lösa. Om vi kan kvotera in på kön borde vi kunna kvotera in på politisk övertygelse.”
En av dessa bitcoinköpare är rädd att bli lurad, ovetandes att han redan blivit det: ”Sitter här med en klump i magen just nu. Jag fick igår ett lån beviljat på 350.000 från ICA Banken. Trots att jag är arbetslös så satt jag uppe en natt och spontant tog ett lån när bitcoinpriset ökade. Handlade i morse och har redan tjänat femsiffrigt på mitt lån (2 månadslöner). Vet inte om jag vågar fortsätta eller om jag ska sälja av allting, betala lånet och behålla kulorna.” (Flashback).
Säljretoriken
Ekots förstanyhet 2013–02–18: ”Bitcoin kommer om några år vara vår världsvaluta. Därför ska du investera i kryptovalutan, skriver Christian Ander, VD och grundare av BTCX, på Nyheter 24. Likt guld kommer valutan bara att öka i värde, skriver han.”
Säljreklam för bitcoin på Ekot! Christian Ander måtte ha en kompis där. I SvD (2014–05–23) får Ander göra ännu mer reklam för sig: ”Google kommer att vara intresserade av oss.” Han minns att han första tiden ”behandlade sina egna bitcoin som monopolpengar … gav bort en del till kompisar … och [borta är] tusentals bitcoin som i dagens läge innebär en förmögenhet på hundratals miljoner kronor”.
Också TV4 sväljer helt Christian Anders säljretorik (2014–04–04): ”TV4 belyser en av bitcoins starkaste demokratiska egenskaper: Att stater godtyckligt inte kan lägga beslag på pengar hos sina medborgare och kontrollera vad individer spenderar dom på. bitcoin stoppar maktmissbruk och ökar transparensen hos myndigheter, det vänder upp och ner på kontrollorganen. Enligt Christian Ander kommer det vara folket som kontrollerar myndigheterna, inte tvärtom. bitcoin kommer vara det starkaste verktyget mot korruption, folket kan själva kontrollera vad våra skattepengar används till.”
I maj 2014 öppnar Ander en portal dit det ska gå att ”donera bitcoin till välgörenhet”, naturligtvis mot en provision. ”Så har vi tagit vårt ’bitcoinansvar’”, säger Ander. De som inte får eller inte vill öppna konto på en bank kan nu göra det hos Ander istället.
Tidig kund är nazistiska Nordfront, som själv berättar: ”Nordfront har nu öppnat plånböcker i ett flertal populära kryptovalutor och uppmanar svenska nationalister att sätta sig in i det här nya fenomenet. Vi har här dels en nödvändig motåtgärd mot bankernas försök att krossa oppositionen i Sverige och dels en väldigt god möjlighet för nationalister att tjäna pengar.”
Nazisympatisörer kan nu donera utan att det blir känt. Man köper bitcoin hos Ander, som köper tillbaka dessa förstås minus en provisionen. Från Ander går pengarna till nazisterna.
Nazisterna tände så på bitcoin att de själva börjat processa fram en kryptovaluta: ”Nordfront valde att låta läsare som gick med på att låna ut sin datorkraft till oss att hjälpa oss att ”farma” kryptovalutan Monero. Valet av Monero har visat sig lyckat då det är en av de valutor som haft god värdeökning.”
Monero sägs vara bitcoin, men krypterad för darknet. Vem vet? Finns det bakom råskinnen några slätkammade och väluppfostrade IT-genier som delar naziidéerna eller bara är smarta som tänker lura dem? Utredningen ”Från Nordiska motståndsrörelsen till alternativhögern” (2020) tar något upp nazisternas koppling till bitcoin och Christian Anders koppling till nazisterna. bitcoin och nazister, var beredd på att mer så småningom kommer om detta.
Ander, Falkvinge och Ludvig Öberg (firma Safello) bildar Svenska bitcoinföreningen. På sin hemsida meddelar de medierna: ”Vi granskar gärna artiklar och ställer upp för intervjuer.”
I DN (2014–01–02) får Öberg önska in det nya året: ”2014 blir ett bra bitcoin-år. Vi kanske har startat någonting framgångsrikt här, likt Facebook.” DN presenteras honom: ”Nu vill han revolutionera finansvärlden genom att ta nätvalutan bitcoin till Stockholm för bankerna är så mossiga. Min generation väntar inte på att avancera inom företaget, vi gör någonting.”
Efter helsidan i DN får Öbergs företag in 4 miljoner i nytt kapital från ett tiotalet investerare. ”Vi backar gärna upp de som fäller bankerna”, uttalar sej riskkapitalisten Staffan Helgesson (DI 2014–02–17), kopplad till Spotify. I juli satsade bitcoin amerikanska Opportunity Corp $250.000 på Safello – kvitto på att ”Safello är på väg att etablera sig som en av bitcoinvärldens storspelare.” (Internetworld 2014-07-14).
Sweden, right place
Sverige bedömdes tidigt av branschen i USA för att vara den bästa inkörsporten till Europamarknaden. Med miljardärer under 30 i pop och spel måste det gå att hitta entreprenörer som utan att darra kunde sälja en fetisch som konkurrent till dollarn och på sikt slå ut dollarn.
Datafilen bitcoin borde vara storsäljare, proklamerar Nanok Bie, känd från Stureplans krogträsk och välkänd bitcoinpropagandist. Så här presenteras han: ”Efter att ha rapporterat för Dagens Nyheter och Metro rekryterades Nanok Bie 2011 till SVT för en fri roll som it-reporter. Jag jobbade mot alla redaktioner, mycket Rapport och Aktuellt. Det var roligt, säger han till Dagens Media.”
Bie är idag chefredaktör för amerikanska bitcoin.com som har editioner på de flesta stora språk. Den dåliga försäljningen i Sverige skyller Bie i Dagens media (2015–06–15): ”I och med att nyhetspressen oftast vill ha till klickvänliga svarta rubriker i kombination med att ämnet är så komplicerat så fokuserar man oftast på det enklaste – som ’hackat’, ’skandal’, ’stöld’ och så vidare – vilket gör Sverige en otjänst. Det vore tråkigt om vi nu missade bitcoin-tåget på grund av en massa förutfattade meningar.”
Fem riskkapitalister drog ihop 220 miljoner 2013 för att producera behändiga maskiner för att få fram bitcoin och göra Sverige till en stormakt i bitcoin. Så startade KNC Miner i Boden. Nanok Bie fanns med som ”mediestrateg”. Tillverkningen krånglande. Kunder klagade på maskinen. Illa ute började KNC Miner själva processa bitcoin och alltså konkurrera med sina egen kunder. Ett 50-tal kunder stämde företaget. Pressad av kassaproblem tvingades ägarna till flera nyemissioner. Istället för att berätta om företagets problem spred DN en falsk optimism om företaget (2015–02–03): ”Miljonregn över svenskt Bitcoinföretag”. DN var uppenbart ute för att lugna kunderna.
Lördagen 13 februari 2015 är mellojournalisten Hanna Fahls stora dag på DN. I kulturdelen dominerade hennes uppslag inför kvällens svenska schlagerfinal. Hon skriver: ”Därför älskar schlagern undergångens visuella uttryck, säger rubriken. Samma lördag och elva dagar efter DN backat upp KBC Miner ägnar Fahl lördagsbilagans första sida och ytterligare åtta sidor åt sitt besök på det sjunkande företaget, verkligen det märkligaste reportage som skrivits om bitcoin. Rubrikexempel: ”Här byggs framtidens sedelpress”, ”Nya pengar”, ”bitcoin är liten men påverkar redan världsekonomin”.
Fahl förklarar nationalekonomin som ingen annan: ”Man kan använda bitcoin på ungefär samma sätt som vanliga pengar … Men medan vanliga valutor centralstyrs på ett eller annat sätt …. riksbanker bestämmer över inflation och deflation, och överföringar går via kreditkortsföretag, banker eller företag som Paypal – så är en kryptovaluta helt ostyrd.”
Reportagets tema är den ”idealistiska framtiden”. Det speglar det inflytande bitcoinvärldens drottningen har och som är allsmäktigt närvarade i hela reportaget. Robin Teigland presenterar sig själv: ”Professor inom Management of Digitalization, på avdelningen Entrepreneurship and Strategy vid Chalmers Tekniska högskolan i Göteborg samt ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). 2017, 2018 och 2019 utsågs hon till en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor inom teknik av affärsmagasinet Veckans Affärer och 1919 rankades Robin Teigland som en av Sveriges 100 bästa offentliga talare.”
Fahl citerar Teigland: ”Man måste lära sig tänka annorlunda, bitcoin är en ’person-till-person’-valuta. (…) bitcoin kan få människor att tänka på pengar och kapital på ett nytt sätt – även människor som aldrig ägt en bitcoin.” Vidare i Veckans Affärer 2013–11–15): ”Det är fascinerande hur snabbt rörelsen har utvecklats och att folk från hela världen har kunnat självorganisera sig så effektivt via internet runt ett och samma projekt.”
Citaten avslöjar ett terapeutiskt tankemönster. bitcoin gör inte folk lyckliga för att de blir rika utan för den läkande verkan bitcoin har på individer och grupper. Fetischen är en egen magiska kraft, dock inte i egenskap av valuta. Fahl har därför svårt att få ordning på den prosa Teigland inspirerar till: ”bitcoinrörelsen är i allra högsta grad präglad av ideologi, eller kanske ideologier. Blockkedjetekniken är en libertariansk våt dröm, en internetanarkistisk utopi. Den inbyggda decentraliserade demokratin i systemet är attraktiv för många. Och frågan om huruvida en bitcoinekonomi är kompatibel med ett socialistiskt samhälle debatteras flitigt på internet – bitcoin är åtminstone ett tänkbart sätt att rasera det nuvarande kapitalistiska systemet, om så bara för att ersätta det med ett nytt.”
Trots att Fahl hävdar att bitcoin går att använda ”ungefär” som vanliga pengar, så dementerar hon det själv när hon beskriver sitt besök på en bitcoinmässa i Stockholm. Publiken tvingades betala 100 kronor mot en bråkdel bitcoin att handla med på mässan. Handlarna växlade sedan tillbaka vad de sålt till kronor.
Mycket oetiskt angriper Fahl de kunder som stämt företaget. ”Mediestrategen” Nanok Bie får också göra det. Ett år senare gick företaget KNC Miner i konkurs, precis som DN:s trovärdighet i ämnet. De åtta sidorna är de enda Fahl skrivit om bitcoin, inget före och inget efter.
Drottningen och lillprincen
Teigland och Öberg (Safello) är en duo som leder föreläsningar på universiteten, deltar i disputationer och blir intervjuade för avhandlingar och masteruppsatser. Öberg beskrivs i en uppsats: ”Personligen ser Öberg sin roll i etableringen av bitcoin som entreprenör och mediepersonlighet, målet är att lära intresserade och allmänheten så mycket som möjligt om bitcoin för att skapa förståelse för fenomenet och etablera dess användning i Sverige.”
Teigland och Öberg bjöds in till Kungliga Myntkabinettet inne på Slottet och Öberg kåserade över ämnet ”bitcoin – hot eller möjlighet?”. På ett seminarium på Handelshögskolan lyssna DN:s ekonomikrönikör Johan Schück på dem och refererar samtalet: [bitcoins] ”betydelsen kan bli störst i länder med hög inflation och illa fungerande betalningssystem, till exempel i Afrika. … Systemet är både anonymt och decentraliserat, vilket kan bekymra världens centralbanker som gärna vill ha kontroll över penningflödena. … Vid mötet på Handelshögskolan beskrivs hur systemet fungerar i Kenya och liknande gäller i länder som härjas av krig eller förödande inflation. Det blir som en ersättare för den samhälleliga infrastruktur som i övrigt är trög och opålitlig eller helt enkelt saknas.”
SVT sände 2017–2020 ett 100-tal inslag som svarar på sökordet ”bitcoin”, 130 inslag sedan 2012. I P1:s Vetenskapsradion deltar Teigland i 23 inslag och tillsammans med Öberg i hälften. De två vågar ta de stora orden i sin mun, vilket ger bra radio. De återkommer i Vetenskapsradion ofta med denna förutsägelse (2016–05–05): ”Troligen kommer bitcoinsystemet utvecklas till något bortom en vanlig valuta. Den digitala valutan bitcoin utmanar de traditionella pengarna som regleras av stater världen över.
DN om sitt ansvar
Det har aldrig varit enkelt att köpa bitcoin. Efter all möda är kunden upptagen i en gemenskap med många lager. En del nätverk, en del subkultur och lite av sekt. Inte heller gör investerarna och försäljarna storaffärer på bitcoin. Det mesta i branschen är kringaktiviteter. De bedragare DN avslöjat sålde ingenting annat än bitcoinlöften. Det hade inte gjort någon praktisk skillnad om de lurade fått en bit bitcoin eller inte. Branschen som i sin tidigaste skepnad är död. Till slut kommer de flesta av de 21 miljonerna bitcoin vila i datorerna. En del kommer att användas för ytterliga bedrägerier.
Flera bitcoinförsäljare från rekordåren krävs nu på reavinstskatter i mångmiljonklassen baserade på de kurspriser de själva uppgett. Indignationen tyder på att de varit våldsamt överdrivna. Ingen av affärsbankerna eller andra banker vill befatta sig med bitcoin.
Två internetbanker gör det. Dinkespiels Nordnet och Avanza säljer bitcoin-certifikat. Ett certifikat är närmast en vadslagning om ett framtida pris. Det används mycket på valuta- och råvarubörserna. Med ett bitcoin-certifikat kunde man en given dag köpa under marknadspriset – kursen – eller sälja. När tjänsten lanserades sålde Avanza på några år 40.000 certifikat, berättar banken. Få eller inga gick vidare. Ändå en bra affär för banken. Idag har tjänsten tappat allt intresse.
Varför valde bedragarna i DN:s avslöjande just att fejka DN-artiklar? Därför att det redan fanns så mycket fejk i DN:s bitcoinjournalistisk att ingen såg skillnad på falskt och äkta DN-innehåll, förstås. DN hade aldrig visat upp någon vinnare med namn och ansikte. Bedragarna gjorde det och fyllde ett behov.
DN polisanmälde förstås de fejkade DN-annonserna. I mars 2020 anklagar DN:s huvudledare polisen för att ”visa obegriplig flathet mot bitcoinbedragarna”. 23 maj 2020 kom den dag ingen trodde skulle komma, DN-ledningen skrev en varning i tidningen: ”Så kallade bitcoinbedrägerier, med löften om snabb tillväxt genom sparande i kryptovalutan bitcoin, har förekommit i flera års tid men intensifierats det senaste året.”
Alltså, att lova snabb tillväxt i bitcoin ses plötsligt som bedrägeri! Behöver mer sägas om DN:s och riksmediernas medhjälp i bedrägerierna?
Du måste logga in för att kommentera.