Vad gör bankerna med föreningsfriheten?

0
1321
Artikeln publicerad i FiB/K nr 6-7 2020

Kan innebära lagbrott: Bankernas interna regler, som hindrar humanitär hjälp, inskränker föreningsfriheten och kan innebära ett grundlagsbrott, menar Erik Göthe.


Text: Erik Göthe


Hyresgästföreningen har ställt om organisationen för att mobilisera medlemmarna till insatser för dem som under pandemin behöver hjälp att leva sina liv nästan som vanligt.

Att en folkrörelse spelar en sådan roll har gamla anor i Sverige. Det förklarar varför det stora flertalet villigt följer folkhälsomyndighetens och regeringens rekommendationer om smittspridningen. Några klagar dock att vi är för lydiga som inte lyssnar på omvärldens smittskyddsexperter (USA:s president?). Bortom Norden förstår man nog inte svenska folkrörelsetraditioner.

Förutsättningen för att frikyrkorörelser, nykterhetsrörelser och arbetarrörelsen kunde blomstra var att de tillkämpade sig föreningsfrihet. Idag anger regeringsformen följande (kap. 2):

”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften (1§) – – – Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (24§). ”

Myndigheter får alltså inte ens begränsa föreningsfriheten på annat sätt än som anges i grundlagen. Personer eller privata institutioner i samhället som vill begränsa eller omintetgöra föreningsfriheten får inte göra mer än föra fram sin åsikt om detta. – Trodde man när man läst grundlagen. Men detta har hänt nyligen:

1. Författaren och översättaren Einar Schlereth fick retur från Handelsbanken sedan han försökt ge ett penningbidrag mot nöden på Haiti till en hjälporganisation.

2. Hanne Kjöller skrev ilsket i DN 11/1 i år ”Vad i helvete har de för sig inne i banken före tre?” sedan hon från en rad banker fått retur på betalning av en resa till Uganda. Hon fick beskedet att syftet var att förhindra terrorism och penningtvätt.

3. Svensk-Koreanska föreningen fick ett par månader senare sina plusgirokonton indragna. När den förvånade kassören fick detta klart för sig gavs han en motivering, daterad dagen efter hans förfrågan, om vad som skett: ”Med hänsyn till de uppgifter du lämnat och de transaktioner som sker (…) föreligger en risk för att Nordea (…) överträder EU:s sanktionsförordningar. ”

Från föreningens ordförande får jag mer uppgifter:
Att banken vill förhindra brott mot gällande sanktioner mot Nordkorea är förståeligt men några sådana brott har föreningen inte varit inblandad i. De har sedan 90-talet ett konto för katastrofhjälp till Nordkorea, de insamlade pengarna går till en kristen organisation som levererat mat till daghem på den koreanska landsbygden. Sådant humanitärt bistånd är fortfarande tillåtet trots de stränga sanktionsbestämmelserna.

För att säkerställa att inga koreanska dagisungar får humanitär hjälp har Nordea antagit sin egen lag – ”en intern Nordkoreapolicy”.

Det andra kontot var för medlemsavgifter. Föreningen kan då inte längre få betalande medlemmar.

Ostörda kan bankerna fortsätta så här och med ”en intern policy” släcka ned även Hyresgästföreningen. De bör begrunda sitt förhållande till Brottsbalken 18 kap 5§:

”Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år.”

ANNONS