Julian Assanges far: Hjälp mig rädda min son!

– De amerikanska myndigheterna planerar att ta livet av min son; jag gör vad jag kan för att rädda hans liv. Det säger den australiske journalisten Julian Assanges far, John Shipton, som i dagarna besökte Sverige.

4
496
John Shipton, Amineh Kakabaveh och Arne Ruth (Foto: Christer Lundgren)

Julian Assange, en av grundarna av Wikileaks, hålls nu isolerad i det ökända Belmarsh-fängelset i London i väntan på process om utlämning till USA. Han anklagas på 18 punkter för spionage, vilket kan resultera i 175 års fängelse.

– Hundrasjuttiofem år i fängelse är detsamma som en dödsdom. Julian har barn, som han inte kan träffa. Familjen slits i stycken. Det är en form av sadism. Hans mor Christine har kämpat dagligen mot kränkningarna av hennes son.

– Julian har tillbringat nio år på Ecuadors ambassad, under tilltagande tortyr för att förmå honom att lämna ambassaden, och hans hälsa försämras snabbt. Han har gått ner 15 kg i vikt. En särskild FN-rapport om detta har sammanställts, men inte offentliggjorts, eftersom den kan vara besvärande för vissa människor, avslöjar John Shipton.

I Belmarsh-fängelset hålls Julian Assange isolerad som en farlig förbrytare, utan dator eller tillgång till tidningar. Två gånger i månaden beviljas sociala besök av familjemedlemmar i två timmar var gång. Utöver detta tillåts han träffa sina advokater.

– Jag vill inte vara alltför teatralisk, utan hålla mig till fakta så mycket som möjligt. Men de ackumulerade övergreppen mot honom är bevis för att statsmakterna försöker krossa honom, förgöra honom.

Vid en presskonferens på riksdagshuset i Stockholm introducerades John Shipton av Arne Ruth – tidigare kulturchef på Expressen, chefredaktör på Dagens Nyheter och ordförande i Svenska PEN-klubben. Han påminde om den svenska IB-affären, då Peter Bratt och Jan Guillou fängslades för att ha avslöjat en hemlig polisorganisation som med socialdemokratiska partiets goda minne kartlade enskilda människors åsikter.

– När individer som de tar personligt ansvar, ändrar det historien, ansåg han. Jämförelser gjordes också med Dawit Isaak som hållits fängslad i åtta år i Eritrea utan kontakt med omvärlden.

Julian Assange, Chelsea Manning och Edward Snowden publicerade dokument som gjorde amerikanska krigsförbrytelser i Irak och Afghanistan kända och uppmärksammade världen över. Många minns den film av en helikopterbesättning ur invasionsstyrkan i Irak 2003, som muntert mejar ned civila människor på en gata. För att ha avslöjat detta och många andra liknande brott jagas de själva som brottslingar av USA:s myndigheter, medan de verkliga krigsförbrytarna går fria.

– Julian har fått sexton priser för sina journalistiska insatser. Helt nyligen hämtade jag ut Whistleblowerpriset för honom. Vad han anklagas för är sådant som de stora medierna världen över har publicerat, säger John Shipton.

Chelsea Manning är exemplarisk för sitt mod, anser han. Hon dömdes till 35 års fängelse, frigavs efter sju år, men fängslades åter för sin vägran att medverka i en rättegång mot Julian.

Edward Snowden kommer USA inte åt efter att han tagit sin tillflykt till Ryssland, varifrån han nyligen publicerat en självbiografisk bok, som på svenska fått titeln I allmänhetens tjänst. Att man inte kommer åt honom kan vara en bidragande anledning till den hårda behandlingen av Assange.

– Julian behandlas som en grov våldsförbrytare, med maximal säkerhet, fast han är en snäll och timid människa; jag tror aldrig att han slagit någon, säger hans far.

Tre länder hjälper USA på olika sätt i häxjakten på Julian Assange: Ecuador, Storbritannien och Sverige. De struntar i lagarna om asyl. Men om Sveriges roll yttrade han sig försiktigt.

– Jag är här som gäst; jag är inte här för att kritisera Sverige. Mitt enda mål är att Julian ska bli fri.

Vilka förutsättningar finns det då för en frigivning?

– De vill förgöra honom. Enda sättet att hindra det är aktiviteter som era. Vårt hopp står till opinionsbildningen. Av Australiens 200 parlamentsledamöter har vi stöd av 30, ur skilda partier. Det finns många grupper runt om i världen som arbetar för honom – i Toronto, New York, London, Rom, Genève, Stockholm och så vidare.

Sin vädjan om uppmärksamhet och stöd riktade han både till närvarande journalister och till aktionsgruppen för Julian Assange, som var värd för besöket. Presskonferensen på riksdagshuset anordnades med stöd av Amineh Kakabaveh, numera fristående ledamot.

ANNONS

4 KOMMENTARER

  1. Hej Christer Lundgren!
    Tack för en innehållsrik sammanfattning av riksdagsmötet. Så förväntas en journalist skriva: Fakta före tyckande. Aftonbladets lustigkurre Oisin Caldwell har mycket att lära av dig. Bästa hälsningar, Kristina Hillgren, en av deltagarna på mötet.

  2. Tack för informationen, och den civilkurage ni visar genom att skriva om riksdagsmötet.

    Våra riksdagsledamöter, förutom arrangören Amineh Kakabaveh, är ena ynkryggar som titt som tätt håller högtidliga tal om civilikurage. Att visa prov på civlikurage har de inget mod till. Historien om kejsaren utan kläder passar bra in här.

    Mycket märkligt att Julian Assange, vår tids främsta publicist är “stonewalled” av de stora medierna.

Välkommen med dina synpunkter!